Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minns massmordet under "Zigenarnatten"

Annons

I helgen är det 70 år sedan de sista romska fångarna mördades i det tyska förintelselägret Auschwitz-Birkenau i det ockuperade Polen. Massmordet som i efterhand kommit att benämnas Zigenarnatten, stämmer till eftertanke och påminner om att förföljelserna av romer inte tog slut med Auschwitz. De pågår än i dag.

Natten mellan 2 och 3 augusti 1944 mördades de sista 3 000 kvarvarande romerna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau i södra Polen. De var tatuerade med bokstaven Z och placerade i en specialavdelning där tusentals vuxna och barn rutinmässigt gasades eller slogs ihjäl, dog av sjukdomar, undernäring eller i medicinska experiment. Sammantaget under Förintelsen utplånades uppemot en halv miljon romer. Forskarna är osäkra om det exakta antalet. Romerna var osynliggjorda, icke-existerande och aldrig uppförda på några listor.

Men romernas lidande började inte här. Under århundraden har romer fått känna på vad det innebär att vara trakasserade och förföljda. De har hållits utanför samhällets gemenskap av oss andra. Jag skulle vilja skriva om detta i tempus för förfluten tid, att det är historia och att vi lämnat alla dessa intoleranta handlingar bakom oss.

Regeringens nyligen presenterade vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande visar hur dessa grupper systematiskt tvångssteriliserats, kartlagts och registrerats, förvägrats bostad, barnbidrag, pension, socialförsäkringar, rösträtt och skolgång. För att inte tala om den stängda arbetsmarknaden. I Sverige på 1900-talet, långt efter Auschwitz och alla de lärdomar vi borde gjort utifrån Förintelsen.

Antiziganismen frodas än i dag. Högerextremismens och nynazisternas framfart ger utrymme för aggressivare retorik mot romer även i Sverige. Aktuell måltavla just nu är tiggare med romskt ursprung. Tidigare talades det om romer i traditionella kjolar som stjäl eller undermåliga romska campingläger som måste rivas. I morgon kan det handla om något annat. Ribban för fördomsfullhet och rasism har sjunkit successivt, numera är nästan allt tillåtet.

Visserligen har punktinsatser gjorts genom åren, men det är först nu som hela samhället tar ett samlat grepp mot rådande antiziganism. En större medvetenhet om de olika utsatta romska grupperna börjar ta form hos politiker, myndigheter, kommuner och andra organisationer.

Allt fler väljer att vara lyhörda och lyssnande. Människor visar civilkurage, tar ställning och ifrågasätter rasistiska uttalanden. Ett ökat engagemang som lyfter upp den romska frågan på agendan och synliggör romerna.

Nu gör vi en särskild treårig satsning med syfte att uppmärksamma livsvillkoren för romer, både i historia och i nutid. En satsning vi gör tillsammans med romer. Om ett par veckor öppnar utställningen Vi är romer i våra lokaler i Stockholm där besökare får möjlighet att i workshopsituationer möta våra utställningspedagoger med romsk erfarenhet och kunskap. Syftet är att undanröja fördomsfulla stereotyper och negativa attityder. Vår satsning är en del i ett gemensamt samhälleligt engagemang på alla plan, som syftar till att förändra attityderna till romer, bryta deras utanförskap så att de fullt ut ska inkluderas i samhället.

En gång för alla. …

Eskil Franck – Överintendent vid Forum för levande historia

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel