Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minskat underskott i landstinget

Jämtlands läns landsting gick back 2013, men underskottet har minskat jämfört med året innan. Nu väntar ytterligare åtgärder för att förbättra ekonomin.

Annons

Den mest positiva tolkningen av det ekonomiska resultatet för 2013, som räknats fram hittills, är ett underskott på 54 miljoner kronor.

Det är en förbättring jämfört med ifjol då bokslutet visade på minus 92 miljoner kronor.

Det är dessutom en förbättring jämfört med prognosen från november som visade på minus 57 miljoner kronor.

– Det är ett minusresultat och därför är jag inte nöjd. Men jag är försiktigt optimistisk, det är klart bättre än de två tidigare åren. Vi rör oss åt rätt håll och vi tror att det har vänt. Det arbete som vi har sjösatt och de beslut som vi har tagit börjar ge ett positivt resultat. Men det behövs ytterligare åtgärder. Samtidigt vill jag poängtera att underskottet till stor del beror på att landstinget erbjuder länsinvånarna den vård de har rätt att förvänta sig, säger Harriet Jorderud (S), landstingsråd.

Resultatet för 2013 är preliminärt och det fattas fortfarande en del uppgifter för att den ekonomiska bilden ska bli fullständig.

Bland annat saknas siffror från länstrafiken och dessutom är det oklart hur stort läkemedelsbidraget blir från staten under december. Även kostnader för riks- och regionsjukvård kan förändra utfallet.

I resultatet på minus 54 miljoner ingår en utbetalning från den så kallade AFA-försäkringen på 47 miljoner kronor. Det är en intäkt som är av engångskaraktär och räknar man bort den blir resultatet minus 101 miljoner kronor för 2013.

Oppositionsrådet Christer Siwertsson (M) ser allvarligt på läget och riktar skarp kritik mot den politiska majoriteten (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet).

– Det här är en katastrof, men det är en mindre katastrof än i fjol. Den här mardrömmen återkommer varje år och siffrorna visar inte att vi är på rätt väg. Det borde vara minst 100 miljoner kronor plus för att det skulle vara en god ekonomisk hushållning så att vi kan börja betala av på skulderna, säger han.

Det svagaste resultatet som förekommer när landstingets ekonomi nu ska diskuteras är minus 172 miljoner kronor.

Förklaringen är en sänkt så kallad ripsränta som medför att pensionsskulden ökar, vilket innebär en engångskostnad för landstinget på 118 miljoner kronor.

Under ledning av landstingsdirektören, Björn Eriksson, ska ett förslag till långsiktigt åtgärdsprogram tas fram och det kommer bland annat att innehålla "kännbara indragningar av verksamhet", enligt jll.se. I april kommer förslagen att läggas på landstingsstyrelsens bord och i juni presenteras planen för fullmäktige.