Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Johan Eriksson slutar tävla – ”Jag känner inte det rätta suget”

Han utbildade sig till kock men struntade i puttrande kastruller i köket på fjällhotellet uppe på Walles i Bruksvallarna. För Johan var det skoter som var det stora intresset. Redan som 2-åring fräste han runt på en liten snöskoter.
– Jo, den där lilla Kitty Catten var nog mor och fars bästa barnvakt, säger Johan Eriksson.

Annons

Johan Eriksson var med och tävlade i årets Arctic Cat Cup. FOTO: patrik Sjödin

Han tillhör de stora profilerna i svensk skotersport. Johan Eriksson har framgångsrikt tävlat i 22 år men nu är det färdigkört för 34-åringen.

– Egentligen har jag kört på övertid, tänkte lägga av för två år sedan, men kände då att det var alldeles för roligt för att sluta, säger Johan Eriksson.

De två ”bonusåren” blev en avslutning där han nu kan lägga hjälmen på hyllan med tre nya SM-guld. Det har gått bra och fort när Eriksson gasat på.

– Jag får vara nöjd, många gånger har det funkat som det ska. Men nu känner jag inte det rätta suget och då är det lika bra att sluta.

Hur många varv han åkte med den lilla skotern utanför fjällhotellet har han ingen aning om. Pappa Olle hade fullt upp att spinga ut och fylla på tanken när spolingen Johan med nappen i mun kom in och talade om att han hade fått soppatorsk.

– Det var där på dammen nedanför hotellet allt började.

Han växte snart ifrån barnskotern och växlade upp. Pappa Olle köpte en gammal uthyrningsskoter av Hasse Stölan. När de åkte upp och hämtade den hade Hasse ställt fram två skotrar.

– Klart grabben ska ha två maskiner om han ska tävla, en bjuder jag på, sa Hasse som blev min första sponsor, berättar Johan.

Första tävling blev Arctic Cat cup i Östersund. Året var 1995. En nöjd Johan blev tvåa i sin premiär. Nästa tävling var i Ockelbo där han vann ungdomsklassen.

– Då var jag riktigt nöjd, jag blev två i SM det året.

Redan som 15-åring fick han möjligheten att åka till USA. Två race blev det därborta varav han till jänkarnas förvåning vann ett. En yngling från Sverige satte hemmaförarna på plats.

– Då fick jag erbjudande att köra en hel serie därborta. Kunde jag backa bandet skulle jag ha nappat på det. Men då var det ju skola och såna grejer som skulle fixas.

I stället för att bli ungt skoterproffs blev det plugg i Östersund för Johan. Kock skulle han bli och ta över ruljansen i köket på Walles Fjällhotell.

Så blev det inte. Visserligen pluggade han klart men det här med kock var inget för honom.

– Egentligen är jag urusel på att laga mat, brukar säga att jag är en mästare att koka tevatten.

Mästare på skoterbanan har han flera gånger visat att han är. Fem gånger svensk mästare och många andra tunga titlar har det blivit.

Det roligaste var SM-vinsten 2003 i Alfta, Edsbyn. Johan vann första heatet och hade mer eller mindre säkrat guldet om han bara tog sig i mål i andra.

– Strax före start skar motorn. Det blev panik men jag fick så otroligt mycket hjälp och vi hann byta motor innan start. Jag slutade tvåa i heatet, men eftersom det var så många inblandade så är det roligaste minnet, säger Johan.

När vi träffar Johan är han i full färd med att snickra och dona med timmerstugan han äger uppe vid Walles. En riktig storrenovering där bara timmerstommen är intakt.

– Jag har haft bra hjälp som fixat det mesta, men det är kul att leka snickare och det blir lite mer tid för det framöver, säger Johan.

Men skotercrossen släpper han inte helt, ordförande för Team Walles som han är.– Klart jag vill vara med, ska bland annat hjälpa unge Gustav Salomonsson som tar klivet upp från juniorerna den här säsongen.

Efter 22 år på tävlingsbanorna slutar Johan Eriksson. ”Nån gång måste jag ta beslutet och just mu finns inte det rätta suget för att fortsätta.”

Mer läsning

Annons