Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mycket skit i Åre

I Östersund, Berg, Ragunda och Härjedalen har inventeringar och inspektioner av enskilda avloppsanläggningar påbörjats.
Men i Åre kommun görs ingen tillsyn, över huvud taget.
Trots att många avlopp är i dåligt skick och kan vara olagliga.

Annons

På miljöinspektör Veronica Viströms kontor, i kommunhuset i Järpen, står tio lila pärmar fyllda med 800 felanmälningar på enskilda avlopp, som rapporterats in av slamtömningsentreprenörer. Runtom i kommunen finns det drygt 2 500 enskilda avloppsanläggningar som slamtöms med jämna mellanrum. De fel som kommit in är av olika slag, men återkommande är att det finns misstankar om dålig infiltration. Det vill säga att anläggningarna inte fungerar som de ska.

– Vattenstatusen kan påverkas, men det finns även smittorisker. Får man utsläpp från enskilda avlopp finns det risk för att det kommer ut bakterier, virus, parasiter och läkemedel, säger Veronica Viström.

Avloppsbrunnarna finns över hela kommunen, men flest felanmälningar har anläggningar runt Indalsälvens utlopp till Storsjön. I Hallen och byarna däromkring.

Redan 2005 visade mätningar att vattnet i delar av Storsjön inte var drickbart. Sedan dess, med parasitutbrottet 2010 i färskt minne, har det blivit sämre. Där de enskilda avloppen i Åre kommun kan vara en bidragande orsak.

– Vi är en uppströms kommun, politikerna borde prioritera frågan, säger Veronica Viström.

I Åre kommuns egen behovsutredning för 2014 konstateras att ett stort antal enskilda avloppsanläggningar inte uppfyller lagkravet på rening. Att det förekommer direktutsläpp av orenat avloppsvatten i både mark och vatten. Samt att det är sannolikt att det bara är de nyare anläggningarna som klarar dagens gällande krav och rekommenderade reningsnivåer. Det konstateras även att inventeringsbehoven av avloppen är stort. Trots det har Miljö- och byggnämnden prioriterat bort tillsynen, på grund av resursbrist.

Totalt finns det i dag finns cirka en miljon enskilda avlopp i Sverige och många är i så dåligt skick att de kan vara olagliga. Ungefär hälften av dessa avlopp måste åtgärdas de närmaste åren, enligt Åsa Gunnarsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg.

– Utsläppen från industrier, kommunala reningsverk och jordbruk har minskat sedan 1995 i Sverige, säger Åsa Gunnarsson till tidningen Bohuslänningen.

Däremot har utsläppen från enskilda avloppsanläggningar ökat. Orsaken till detta är att antalet fastigheter med små avloppsanläggningar ökat och att de anläggningar som används blir äldre och fungerar allt sämre.

Nettobelastningen, det vill säga den mängd fosfor och kväve som rinner ut i havet eller sjöar från de enskilda avloppen i Sverige har beräknats till 287 ton fosfor och 2 900 ton kväve per år, enligt Svensk miljöemissionsdata (SMED). Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp är ungefär lika höga som utsläppen av fosfor från kommunala reningsverk.

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att bedöma hur snabbt de allra sämsta enskilda avloppen kan bytas ut och hur processen kan drivas på. Den 15 september kommer slutrapporten och där förslås nya regler och styrmedel för att få fler fastighetsägare att åtgärda sina avloppsanläggningar. Det är oklart när detta ska behandlas politiskt.