Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

När folkskolan infördes i Mattmar

Gösta Olsson hänförs av en liten skrift om den stillsamma revolutionen då skolan blev allmän i mindre byar.

Annons

I söndags samlades 20-talet föreningar till en hembygdsfestival på Jamtli.

Musik, hantverk och lokalhistoria bjöds åskådarna på.

Jag fastnade en stund vi Mattmars hembygdsförening, som bidrog med en fin monter med material från Maila Lindmans skolmuseum i Mattmar. Föreningen bidrog även med en 70 sidors skrift kallad "Skolorna i Mattmars socken".

Skriften handlar om skolans framväxt i Sverige, Jämtland och Mattmar socken.

13 skolor finns närmare beskrivna, varav alla nu är borta.

Idag har Mattmars socken ingen fast skola. Eleverna måste bussas till skolorna i andra socknar för att erbjudas den undervisning som kommunen har skyldighet att erbjuda.

Byarna har därigenom blivit kulturellt utarmade, skriver man i häftet.

1842 bestämde riksdagen att folkskola skulle införas i Sverige.

27 maj 1844 beslutade sockenstämman i Mattmar att införa allmän folkskola och socknen indelades i två skolrotlar.

För att finansiera reformen ålades varje skatteskyldig person att erlägga fyra skillingar Banco, undervisningsavgiften för ett år var fyra fulla koppar korn per barn och skolstarten skulle ske vid 7 års ålder (En kappe= 4,6 liter).

Förmågan att kunna läsa, förstå och skriva är förutsättningar för att en enskild människa skall kunna tillgodogöra sig demokratin fullt ut, skriver Hans Olof Nylén på första sidan.

Han svarar för texten i häftet.

Häftet är ett dokument om landsbygden förr och nu.

Den nioåriga folkskolan blev en positiv revolution, när den kom.

Numera har den som vill möjlighet att gå vidare till gymnasiestudier.