Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Närpolisen visste inte att Nazarov var hotad

Polisen i Strömsund visste inte att Nazarov var efterlyst och levde under hot. Därför togs inte uzbekernas misstankar på allvar.

Annons

Polischefen i Strömsund, Staffan Sjödin, var i tjänst när Obid-kori Nazarov sköts. Han har inte detaljerna klara för sig om vad som hände de första timmarna, säger han. Men han vet att poliserna som tog emot anmälan från uzbekerna inte kopplade ihop det med rapporten om en fallolycka i huset mitt emot.

Han minns också att det tog tid innan det kom en bekräftelse på att imamen var skjuten.

– Det var blodigt i trappuppgången, men det var länge oklart hur skadad han var.

Björn Svanberg var den som fick ansvar för polisinsatsen när larmet väl gick.

– Tyvärr kom polisarbetet i gång alldeles för sent. Hade vi förstått vad som hänt direkt hade möjligheten att ta honom varit mycket större, säger han.

Gärningsmannen fick ett stort försprång. Värdefulla spår försvann när trappuppgången städades. Det är oerhört frustrerande att attentatet kunde ske rakt över gatan från polisstationen, bara 70 meter bort, tycker han.

– Men det finns omständigheter som gör det mer förståeligt.

För det första hade uzbekerna inte sett vad som hänt. De berättade om sina egna misstankar att deras imam inte hade fallit utan troligen blivit nerslagen. Poliserna ansåg att uppgifterna var både oklara och osannolika.

För det andra visste inte närpolisen i Strömsund att uzbekernas religiöse ledare levde under hot. Om de fått den information hade de haft en annan mental beredskap, menar Björn Svanberg. Ett attentat hade inte framstått som fullt lika osannolikt.

I efterhand har han fått veta att det fanns en allmän hotbild mot Nazarov i hans egenskap av regimkritiker och muslimsk ledare.

– Den informationen har tyvärr stannat på annat håll inom polisen. Vi borde ha blivit informerade om det. Hotbilder är sådant som vi som arbetar lokalt, nära honom, borde ha känt till.

Staffan Sjödin läste i Aftonbladet att Nazarov var efterlyst. Men någon utbildning eller information om uzbekernas bakgrund har han inte fått, säger han.

Kent Lundgren vid gränspolisen i Östersund, har känt till i tre–fyra år att Obid-kori Nazarov varit efterlyst för terrorism. Efterlysningen är utfärdad av den uzbekiska regeringen.

Svenska myndigheter och människorättsorganisationen Human Rights Watch har inte hittat någon grund för anklagelserna. Men det hindrar inte att efterlysningen i sig innebär en risk för Nazarov.

– Sedan finns ju alltid en hotbild mot en företrädare för den här typen av religion, en person som dessutom är imam. Men något specifikt hot har vi inte uppmärksammat, säger han.

Kent Lundgren och kollegorna vid gränspolisen blev tagna på sängen av attentatet.

– Inte trodde vi att något sådant kunde hända i Strömsund. Det är ett extremt ovanligt brott. Jag anser det vara jämförbart med morden på Anna Lindh och Olof Palme. Att skjuta en regimkritiker och stor religiös ledare som flytt till ett annat land, det är en attack mot demokratin.

Från Säpo vill man inte svara på om man känt till konkreta hot mot Nazarov, om han blivit varnad eller stått under deras beskydd.

I januari ordnade polisen ett möte med uzbekerna i Strömsund. Syftet var att presentera sig och berätta hur de jobbar. Budskapet var att svensk polis, till skillnad från polisen i Uzbekistan, går att lita på.

Efter attentatet 22 februari har polisen i Strömsund startat ett projekt med grannsamverkan i Tingvalla.

– Vi har fått en helt annan kontakt med uzbekerna efter attentatet. Vi åker ofta förbi och hälsar och pratar med dem nu, säger Björn Svanberg.