Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Naturen ska inte sparas i ett museum

Den grundläggande förståelsen för svensk natur och hur dess mångfald bevaras saknas hos regeringen, som vill satsa pengar på naturreservat men samtidigt straffbeskatta bönderna.

Annons

En av de bilder Miljöpartiet använder på sin hemsida föreställer ett vackert landskap med lövskog och en öppen glänta. På bilden finns en knapp där det står Spara. Det är MP:s gestaltning av hur man bevarar natur och mångfald. Som ett museum som ska glasas in. Denna syn på naturen verkar också har varit med och format en del av den miljöpolitik finns med i nästa års budget som lades fram av den nya regeringen i veckan. Ett ledord blir biologisk mångfald.

Biologisk mångfald låter nästan lika fint som det är. Naturen och miljön fungerar bäst om en mängd av arter tillåts existera, ett system med många olika livsformer blir mer motståndskraftigt för förändringar. Den som arbetat med att bruka natur vet att den svenska mångfalden är helt sammanvänd med mänsklig närvaro och brukande. Biologisk mångfald i exempelvis skog och hagmark är beroende av att människan fyller sin roll i ekosystemet. Svensk hagmark exempelvis, med sina blommor, örter och insekter, behöver djur som betar och människor som fäller vissa träd och röjer sly. En hage som lämnas åt sitt öde växter igen och den biologiska mångfalden minskar.

Den som är intresserad och vill läsa på om regeringens satsning på biologisk mångfald har svårt att konkret hitta vad som ska göras. Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur ökar. Även Havs- och vattenmyndighetens anslag för skydd av havsmiljö. Det ska bidra till att värdefulla skogar och havsområden skyddas som naturreservat. Hedervärt i sig, men mycket av vår biologiska mångfald finns inte i naturreservat utan i de betydligt större brukade områdena. Skog, ängar, hagar. De som förväntas sköta om och se till dessa områden är Sveriges bönder. Dessa gör ett jättejobb i dag med att röja sly, gräva ut diken, och hålla sig med djur. Ersättningen bönderna får för denna naturvård är tämligen liten, och den ser inte ut att bli större med den nya regeringen. Däremot föreslår man gladeligen kostnadshöjningar för lantbruksföretag.

Det hela är riktigt beklagligt. Regeringen använder fina ord och vill väl. Men de verkar sakna grundläggande förståelse för orsak och verkan i naturen och hur svensk natur faktiskt ser ut. Vi kan inte förvandla hela landsbygden till naturreservat för att bevara biologisk mångfald. Vill vi att svenska bönder ska fortsätta att agera naturvårdare håller det inte att samtidigt straffskatta dem i konkurs. Naturen måste brukas av människor för att må bra. Dessa behöver i sin tur ha rimliga villkor för att kunna fortsätta sitt brukande.