Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nej till uranbrytning i länet

Annons

Paradiset på jorden eller gruvsamhälle? Hur tänker ni som sitter hemma i stugorna?

Utländska intressenter smyger omkring i våra skogar och marker, prospekterar och planerar att ta över våra hemman.

Det går inte att bo i områden där gruvverksamhet bedrivs, det vet vi.

Det innebär att vi får flytta från våra gårdar där vi bor och där våra förfäder verkligen fått slita för att vi i dag ska kunna bo där vi gör med den livskvalitet som det innebär.

Vad är det vi vill? Att Oviksbygden med omnejd förvandlas till en ödebygd med fruktansvärd miljöförstörelse samt stor risk att Storsjön förvandlas till en vattentäkt som ingen kan använda på grund av föroreningar?

Vi tar ju vårt vatten här; Östersund, Krokom, Åre och Bergs kommuner samt fortsättningsvis ner mot Sundsvall och havet.

Jämtlands län fungerar så att ungdomarna flyttar för att studera men senare kommer tillbaka med sina familjer.

Vad vill vi då? Att vi, våra barn och barnbarn ska kunna få växa upp och leva i den underbaraste av världar eller bara sitta och titta på när allt förstörs?

Själv känner jag att vi måste göra det vi kan, alltså verka för att vi alla, gammal som ung, ska kunna fortsätta att leva i en värld där vi kan uppleva naturen, dricka Storsjöns vatten och kunna fortsätta säga "detta är paradiset på jorden"

Vi vet inte om eller när detta kommer att hända, att vi blir "vräkta" härifrån, men så länge som vi inte vet så känns det som att vi måste göra det vi kan för att "mota hin i dörren".

Nej till uranbrytning i Storsjöbygden

Irene Sandberg ordförande

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel