Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nolervik: På söndag lämnar Gud kapellet i Hillsand

De två byarna på södra sidan om Vattudalen, Hillsand och Gärdnäs, har haft egna kapell sedan många år. Men nu har Ströms-Alanäs församling inte längre möjlighet att bedriva verksamheten. Till helgen kommer därför Gud att lämna kyrkorna officiellt i en kyrklig ritual.

Jag kom till Hillsand när vitsipporna blommade. Det var mitt i maj och Björnvägen var nyskrapad.

Hillsand, byn vid Vattudalen. Jag hade två ärenden, ett jordiskt och ett himmelskt.

Först det jordiska.

Byn hade så många berättelser. Så många djupa människoöden att ta tag i, och jag tänkte på alla barnen. Alla de barn som en gång slets från sina föräldrar i Jämtlands fjälltrakter för att sättas i tukt och daning på Fridsbergs barnhem.

Jag minns hur den gamle riksspelmannen Elias Jonsson, same från Jänsmässholmen, en gång berättade om hur han som litet barn fick lämna sitt hem och sina föräldrar för att åka till Hillsand och Fridsberg. Om den långa resan, om att slitas från sin trygghet, om att vara så långt bort från sina föräldrar under alla dessa år.

Fridsberg låg någonstans på sluttningarna ovan byn. Men den här dagen när jag kom rullande i dammet från grusvägen fanns inget vägvisare till lönngången in i de dammiga arkivens gömslen. Så jag stannade mitt i byn och läste på min läxa:

Det var 1881 som barnhemmet Fridsberg i Hillsand stod färdigt.

Grundare var pastor Michael Sandell, vars tanke var att på kristlig grund ta hand om samiska barn. Allt utgick från borgerligheten i Stockholm, vars strävan var att dana och fostra "vildarnas" barn till dugliga samhällsmedborgare i det nya Sverige.

Hörnstenarna var ordning, reda, disciplin och kristlig fostran.

På sluttningarna ovanför byn byggdes flera pampiga, vackra byggnader på initiativ av den från USA hemflyttade pastorn. Han föddes 1844 i byn Svaningen några mil norr om Hillsand. Han utbildade sig och var verksam som pastor i Paxton, USA, innan hälsoskäl gjorde att han flyttade hem till Sverige igen 1874.

Mitt i byn denna majdag vid lunchtid gick en kvinna över en gård för att hänga tvätt. När jag kom fram till henne blev hon brydd. Undrade vad ÖP gjorde i Hillsand, förstås.

– Ursäkta, men kan ni visa mig vägen till kapellet?

Kvinnan, som hette Maud Nilsson, släppte vad hon hade för händer och följde med. Visade vägen genom byn, sedan längs en väg upp genom sly och igenvuxna ängar, och där på höjden, den vackraste av kyrkor.

Vi var framme. Kyrkan blev tack vare EFS i början på 1930-talet själva pärlan i det Sandellska livsverket.

Vi fick hjälp av Tage Zackrisson att komma in, och jag slogs av den omfamnande vackerheten och den himmelska storslagenheten vid inträdet. Men allt ekade också av ett ödsligt vemod.

Så, nu till mitt himmelska ärende.

På söndag klockan 11.00 ska det ske historiska ting i byn. Då kommer nämligen kyrkoherden från församlingen i Ström till Hillsand för att bära ut Gud ur kyrkan. En kristen epok är över. Hillsands kapell ska bli världsligt och avkristnas.

Det har nämligen Ströms och Alanäs församling bestämt redan tidigare. De båda kapellen i Hillsand och i grannbyn Gärdnäs ska avlysas kommande helg. Församlingen har inte längre råd att bedriva verksamheten och budet har gått till byborna om att ta över. Men de är också osäkra.

Mina båda guider berättade att det kan bli svårt för byn att ta över. Man måste vara realist. Medlemmarna blir allt äldre och byborna är för få aktiva för att kunna driva kyrkan.

De sa att det kändes vemodigt och tråkigt. Maud var ju uppvuxen med kapellet och minns alla julottorna och giftermålen i kyrkan. Och alla Hillsandsbarn som blivit döpta där.

– Det senaste evenemanget var 2014, då Tages barnbarn döptes här, sa hon.

Och någon julotta har det inte varit på tre år.

Över altaret hänger den fina tavlan "Låten barnen komma till mig" målad av Folke Hoving och väggmålningarna är gjorda av den kände jämtländske målaren Paul Jonze, vilken också svarat för måleriet på Sommarhagen.

Byalagets ordförande heter Camilla Hulkki. På väg från Hillsand stannade jag till i Strömsund där hon bor och arbetar. Vi satte oss ner i Sagabiografens personalmatsal för kommunanställda och hon berättade om byns lite knepiga situation och alternativen för kyrkan.

Hon sa:

– Vi hade ett snabbt sammandraget bymöte i söndags för att byborna skulle få möjlighet att komma med synpunkter. Det här är något som är känslomässigt för många. Kyrkan har varit en viktig byggnad och det är många minnen förknippade med den. Vi diskuterade om byn skulle ha möjlighet att ta över på något sätt.

Camilla berättade att det är höga driftskostnader och att byalaget även har bygdegården att tänka på. Och även om det kommit tre nya fastboenden till byn så kan det bli svårt att dra runt ekonomin.

– Vi behöver lägga både tid och pengar på bygdegården, sa Camilla.

Och vad kom ni fram till?

– Vi kom fram till en strategi för byn som vi ska formulera i en skrivelse till församlingen. Jag kan dock inte gå in på innehållet i den eftersom alla bybor inte fått ta del av den än.

Vad som än händer med kyrkorna i Hillsand och Gärdnäs så står de ändå inför fullbordat faktum. Till helgen kommer Gud att lämna de anrika kapellen för gott.

Och två kyrkor blir till salu när Hillsand avkristnas.

Spekulant, någon?

Du kanske vill se bilder på gamla Hillsandsbor? Då kan du titta här.