Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

NONONO blir bara tråkiga

NONONO vill visa vad de går för men de blir bara tråkiga.

Annons

Längst framme vid scenen trängs ungdomarna för att lyssna på bandet vars hits spelats varma på P3. 10 minuter sena går trion upp på scenen. Stina Wäppling står stadigt vid micken och produktionsduon Astma & Rocwell står för gitarr och trummor. Som extra uppbackning har de med sig en keybordist och en DJ.

Det är skickliga musiker som står på scenen men konserten släpar sig fram. Jag står otåligt kvar och väntar på att något intressant ska hända.

Stina Wäpplings stämma är bra men dränks av ständiga ekon och drömska ljud som bara blir tröttsamma efter ett tag. Hon verkar blyg och vi får se ytterst lite av hennes personlighet.

När det är dags för Veronica Maggio uppe på Stortorget, 20 minuter in i NONONO:s framträdande, sviker publiken för att vandra upp mot ett av Yrans största namn.

De spelar låt på låt men det finns ingen variation.

Mot slutet byter gitarristen från elgitarr till akustiskt och då spetsar jag öronen. Den komplicerade ljudbild som bandet annars har tonas ner och än en gång bevisas det att less verkligen är more.

Men när de sista hitsen som ”Pumpin Blood” och ”Hungry Eyes” rivs av blir det återigen tråkigt och sedan skyndar även jag upp mot dragplåstret på torget.

• Stora Dans

• 21.30

Betyg: 2/5

Här hittar du alla recensioner från Storsjöyran 2014.