Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norge räddningen för familjen Talozi5

/
  • Jämtkraft Arena och bostaden i centrala Östersund. Det är två av de mest centrala platserna i Ghassans liv. Inte konstigt med tanke på att ÖFK tränar hela sju pass i veckan. Förutom jobbet på dagtid handlar det mesta om att sova, äta rätt och vila mycket.

Inte konstigt att Ghassan Talozi är tacksam till Norge.
– Vi fick inget uppehållstillstånd i Sverige. Men i Norge tog de emot oss, säger ÖFK:s förste norska medborgare.

Annons

Historien om Ghassan Talozi är en berättelse om svensk nutid, om en av otaliga, invandrande familjer från mellanöstern som lämnar fattigdom och oroligheter och som hittar en ny och ljus framtid i ett nytt land.

– Jag var bara barnet när vi lämnade Syrien. Vi kom först till Sverige, men här fick vi inget uppehållstillstånd. De skulle skicka oss tillbaka till Syrien, men det ville inte pappa. Vi hamnade i Norge, där vi fick uppehållstillstånd.

Norge blev räddningen för familjen Talozi, som bosatte sig i Skien, söder om Oslo.

– Vi levde bra i Norge, hade ett bra hus och trivdes perfekt. Men en av mina bröder ville plugga och han kom in på universitet i Lund. Då flyttade vi dit.

Norge skulle Ghassan ha levt ett helt annat liv.

– Jag har fått veta att det var ganska fattigt i Syrien. Om jag stannat där skulle jag inte ha kunnat spela fotboll.

I dag har familjen acklimatiserat sig till Sverige. Ghassans pappa har blivit svensk medborgare medan övriga familjen fortfarande är norska medborgare.

– Jag vet inte om jag når dit. Tidigare hade jag drömmar, men nu måste jag sätta mer realistiska mål. Jag tar vecka för vecka.

Ghassan erkänner att flytten från Skåne till Östersund i fjol var omtumlande. Från invandrartäta storstaden Malmö med cirka 51 procent invandrare och snöfattiga vintrar, till kylan i Östersund.

stora städer. Jag har också släkt i Malmö och i Köpenhamn. Om Östersund visste jag bara att den låg i mitten av kartan. Det kändes konstigt att komma hit. Ännu i dag kan jag ibland tänka: vad gör jag här? Jag kan ligga i sängen och få en bild av att jag är i Malmö.

Ghassans planer var att flytta utomlands för att bli proffs. En klubb i Norrland var totalt avskrivet.

– Daniel Kindberg kom ned till vårt läger i Spanien och berättade om ÖFK. Jag hade andra anbud, men division 1 kändes som en lagom serie att börja i.

Första året i ÖFK var en blandad historia, med en tuff vårsäsong där Ghassan hade svårt att bli ordinarie. Hösten gick bättre, men efter säsongen fanns det en oro att Talozis hemlängtan skulle få honom att lämna ÖFK.

– Jag funderade länge på vad jag skulle göra. Jag samtalade med familjen. De ville att jag skulle komma närmare dem. Men det kändes inte rätt att bryta upp redan efter ett år. Då skulle jag tvingas bygga upp en ny trygghet i en ny klubb. Det skulle ha varit jobbigt.

Den 19-årige yttermittfältaren längtar mycket efter premiären mot Carlstad på lördag.

– Ja, otroligt mycket. Försäsongen är så lång i Sverige. Men den har ändå varit bra här. Vi har alltid haft bollen med i träningarna. Men jag är inte van att träna i 15 minusgrader.

– Ja, och kortärmat. Men han är svensk. För mig går det inte. Jag klarar inte kyla.

långa försäsongen har i alla fall trimmat Ghassan rejält. Han är starkare än någonsin. Nu vill han slå igenom på allvar och få chansen till spel i superettan eller i allsvenskan.

– Jag vill leva av fotbollen. Jag har många kompisar som tagit steget från ettan till allsvenskan. Jag känner att jag också har det som behövs.

Ett stort plus med allsvenskan är att Ghassan i så fall slipper ha ett 9 till 5- jobb.

– Jag jobar just nu, men det känns fortfarande fel. Jag är inte mogen för det. Jag vill spela fotboll. Om någon frågar mig säger jag som det är: jag prioriterar fotbollen före jobbet.

– Nej, det gör jag inte. Min föräldrar har varit hårda på att vi barn ska veta var vi kommer ifrån. När jag kommer hem till Malmö pratar jag alltid arabiska med mina föräldrar. Men jag brukar skämta på svenska.

– Vi barn kommer nog att bo kvar i Sverige. Vi har vårt liv här, men mina föräldrar vill flytta tillbaka till Syrien när barnen blivit vuxna.

– Ja, jag är utåtriktad. Ibland frågar jag mina kompisar varför det alltid är jag som snackar med alla nya spelare. Jag gillar att ta kontakt med människor.

– De betyder mest av allt. Det har alltid varit mitt mål att de ska ha det bra. Jag vill hjälpa min familj. Jag har inte varit duktig i skolan utan jag vill hitta ett jobb i fotboll-en. Gud betyder också mycket. Jag tackar Gud för varje dag.

– Just nu är det mat. Det blir också en del tv-spel.

– Då spelar jag fotboll på heltid. Gärna i Sverige. Allsvenskan är en bra liga.

Mer läsning

Annons