Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norges nej – en käftsmäll på IOK

När inte ens världens rikaste land längre vill vara med och leka OS-värd, är det en ordentlig käftsmäll för Internationella Olympiska Kommittén, IOK. Norges nej häromdagen måste ha varit rena chocken.

Annons

Knappt hann Norges statsminister Erna Solberg sätta ner foten förrän Oslos kommunstyrelse gjorde detsamma. Utan statliga garantier om 40 miljarder norska kronor, gick det inte fortsätta planläggningen inför vinter-OS 2022.

I botten finns kostnaderna. Fyrtio miljarder är förvisso bara ett litet skrap på kistbottnen för oljenationen Norge. Men högerpartiets ledande politiker Erna Solberg och hennes regeringskollega Siv Jensen, iklär sig ändå inte rollerna som Slösa: ”Pengarna kan användas bättre på annat”.

Oslo hade OS 1952 och de succéartade spelen i Lillehammer 1994. Nu var det tänkt att världens främsta vintersportnation skulle ta hand om värdskapet en tredje gång, men icke.

I resonemangen har ilska även riktats mot IOK:s ledning, sedan det kommit fram att den olympiska rörelsens höjdare krävt speciell hotellyx och egna gräddfiler längs Oslos trafikleder. Den typen av kritik låg också i vågskålen.

För IOK är Norges nej en riktig knäpp på näsan och förhoppningsvis en ögonöppnare. Det håller inte längre att IOK-ledamöterna leker gudar och åker omkring världen runt och tror att de med fem ringar som varumärke kan få göra som de vill.

Politiker i Norge har fattat sitt beslut ”baserat på halvsanningar och rena felaktigheter”, hävdade IOK i ett pressmeddelande, som svar på Norges nej tack.

Men innerst inne måste IOK inse att deras förhållningssätt mot tänkbara OS-värdar kräver nyordning. Nu finns bara två kandidatstäder kvar till OS 2022; Peking i Kina och Almaty i Kazakstan.

Europa har kastat in handduken. Demokratierna låter sig inte längre hunsas av ett IOK som måste modernisera både sina ledamöter och tänkandet.

Snabbt kom också en första avbön. IOK-ordföranden Thomas Bach föreslår genast förändringar vad gäller ansökningsfilosofin.

”Tidigare har vi frågat städerna på vilket sätt som de kan uppfylla IOK:s kriterier. I framtiden borde vi fråga städerna hur ett OS bäst kan passa in i deras långsiktiga sociala, idrottsliga, ekologiska och ekonomiska utveckling”, säger Bach till TT.

Om han sen kan omvända sina 115 kollegor återstår att se. Vi pratar om en starkt konservativ församling, som varit van vid gåvor, mutor och diverse fördelar var helst de dragit fram.

Norges nej häromdagen kan utgöra startpunkten för en annan syn från omvärlden mot den självgoda olympiska rörelsen. Det behövs om de olympiska spelen över huvud taget ska överleva på sikt.