Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu krävs ett patientuppror

Landstingets styrande majoritet står fast: Det blir en helt ny ersättningsmodell inom hälsovalet. Fastställs förslaget av landstingsfullmäktige i november tappar Nya Närvården 1,6 miljoner kronor från 2015.

Annons

Ett sådant piskrapp svider för en privat vårdgivare i norra Jämtlands glesbygd, som ifjol gick med bara 1,5 procent i vinst på en omsättning kring 35 miljoner kronor.

"Vi gör det här utifrån en rättviseaspekt", säger hälso- och sjukvårdschef Nina Fållbäck Svensson och hänvisar till att primärvården måste vara konkurrensneutral.

Går förslaget igenom får inte Nya Närvården längre lista sina patienter från Hammerdal i Hoting, vilket i så fall ger bolaget lägre ersättning.

Visst, det finns en viss logik i sättet som förslagsställarna resonerar. Men om en omflyttning av 1,6 miljoner kronor i systemet får till följd att ett nyetablerat vårdföretag med 20 anställda på tre orter i norra Jämtland hamnar på obestånd, är det så okänsligt, dumsnålt och landsbygdsfientligt som det bara kan bli.

En annan variabel är att förslaget vill gå från fleråriga till ettåriga tillsvidareavtal. Vilka kreditgivare törs låna ut pengar till vårdföretag på de premisserna?

Frågan ställs därför på sin spets: Ska Jämtlands län bedriva en effektiv vård där patienterna sätts i första rummet, eller handlar det från 2015 mer om en vård mer driven utifrån ideologi? Ett slutet primärvårdssystem där regelverket sätts upp för att gynna bara landstinget själva?

När landstinget talar om konkurrensneutralitet låter det fint. Primärvårdspotten om 68 miljoner kronor per år ska fördelas rättvist mellan glesbygdens samtliga hälsocentraler.

I själva verket är det långt ifrån sanningen. För om Nya Närvården ska kunna bedriva sjukvård i privat regi krävs ovillkorligen att bolaget inte bara håller hög vårdkvalité. Ekonomin måste dessutom vara solid.

Landstingets egna hälsocentraler kan däremot gå back hur länge som helst utan att det händer ett smack. Det är knappast konkurrensneutralt. Tvärt om är det konkurrenshämmande.

Dessutom: Om reglerna ändras och skärps så den private vårdgivaren Nya Närvården åderlåts på sin vinstmarginal, riskerar landstinget själva att måsta nyöppna vårdcentraler på platser där patienterna i dag är över hövan nöjda.

Då handlar det inte om några 1,6 miljoner kronor per år utan om flera tiotals miljoner och varifrån ska ett nästan bankrutt landsting ta de pengarna? Och var finns läkarna?

Nej landstingets styrande rödgröna majoritet skjuter sig själva i foten. Därför krävs nu ett patientuppror. Valfriheten och hälsovalet är här för att stanna. Det måste till och med de mest vänsterorienterade politikerna i landstinget inse.