Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu tändas åter Gunnar Wiklunds stjärna

Sångaren Gunnar Wiklund slog igenom stort 1959 med låten ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”, som handlar om Östersund.
Nu vill Värmdöbon Julian Olin väcka minnet av Wiklund och komma till Östersund för att framföra låten och annat ur Wiklunds repertoar.

Annons

Det var radio- och tv-mannen Per-Martin Hamberg som skrev sången, som även har spelats in under titeln ”Nu tändas åter ljusen i vår lilla stad”.

Hamberg föddes i Ångermanland, växte upp i Jämtland och skrev sedan låten efter flytten till Stockholm, som för att minnas staden där han gått i skola.

Den har även spelats in av Lasse Lönndahl, men det var norrbottningen och schlagersångaren Gunnar Wiklund som gjorde låten till sin.

– Jag skulle vilja säga att det är hans stora genombrott, då hade han kämpat med sin musikkarriär i några år. Det blev en storsäljare. Lönndahl gjorde den också, och han är en av dem jag har pratat med i arbetet med den biografi jag skriver om Gunnar Wiklund, berättar Julian Olin.

I biografiarbetet har han kontaktat en stor mängd människor, som Wiklunds änka och släktingar samt Leif Kronlund som jobbade med Wiklunds inspelning av ”Nu tändas...”. Han har också pratat med samtida stjärnor som nämnda Lönndahl och Siw Malmkvist för att få veta mer.

Wiklund var oerhört populär på 1960-talet med flera hits såsom ”Vi ska gå hand i hand”, ”Han måste gå” och ”Regntunga skyar”.

Själv bor Julian Olin på Värmdö utanför Stockholm där han arbetar som musiklärare på en högstadieskola.

Han har spelat i popband och arrangerar årligen Värmdöfestivalen där barn och unga från traktens skolor får spela och sjunga.

2013 blev Olin utsedd till ”Årets Värmdöbo”.

Han har startat Gunnar Wiklund-sällskapet och driver en hemsida om Gunnar Wiklund. Dessutom har han framfört Wiklunds låtar på spelningar i Stockholmsområdet.

Olin berättar om hur intresset för Wiklund väcktes.

– Jag gillade ett par låtar och fick veta att Gunnar hade levt här ute på Värmdö. Jag började luska i hur man kan vara så populär och sedan falla i glömska, säger Julian Olin.

En förklaring till varför Wiklund inte kunde upprätthålla sin karriär var att tiderna förändrades.

– 1961 var han som populärast, innan popen kom. Då lämnade de yngre, det var egentligen bara de äldre som följde med honom efter det.

Fortfarande finns det äldre människor som minns Wiklund, berättar Julian.

– ”Det var en riktig grammofonartist”, var det någon som sa till mig.

Varför just Wiklund?

– Personligen har jag alltid snöat in på saker. Jag var en sådan som skulle samla alla smurfarna när jag var liten. Jag gillade 1960-talssångarna som Frank Sinatra, Engelbert Humperdinck och Tom Jones och jag började kolla vilka motsvarigheter som fanns i Sverige. Som Wiklund. Vilken fin röst han hade, och vilken stilig kille det var. Sedan fick jag reda på att han haft 40-talet hits på Svensktoppen. Hur kan man gå bort här på Värmdö, där jag bor, utan att någon vet om det? Det här måste folk på Värmdö få veta, tänkte jag.

Musikaliskt är han också svag för Wiklund.

– Det som är bra, det är riktigt bra. Sedan finns det en del som inte är så bra också.

Vet du om Wiklund någonsin framförde ”Nu tändas...” i Östersund?

– Det måste han absolut ha gjort. Han har varit i Östersund flera gånger. Under hela 1960-talet gjorde han stora folkparksturnéer.

Julian Olin är nyfiken på platserna i texten till ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”.

– Var låg det här konditoriet, till exempel? undrar han.

I sitt arbete med biografin om Wiklund har han bland annat varit i kontakt med en tidigare flickvän till Wiklund som bor i Östersund och därmed knutit en kontakt i staden.

Första helgen i september, närmare bestämt lördag 6 september, kommer Julian Olin till Östersund för att spela.

Resan är bokad, men vilken lokal det blir är inte klart i nuläget.

Antingen brukar Julian Olin framföra låtarna med ett band på fyra personer – trummor, bas, gitarr och piano – eller enbart med pianisten.

– Jag älskar att sjunga de här låtarna, säger han.

Till vardags går Olin under namnet Julian Stålbrandt. Bakom artistnamnet finns faktiskt en Östersundskoppling.

– Olin är min mammas flicknamn och min mormor, Inger Olin, sjöng på Kungliga Operan. Det var ett bra artistnamn för mig eftersom den enda låten som min mormor kunde acceptera ”från en popsångare”, det var ”Nu tändas åter ljusen i min lilla stad”. Mormor är från Jämtland och min mor har flera kusiner i Östersund.

Slutligen har Julian Olin en vädjan till ÖP:s läsare:

– Den som vill berätta något om Gunnar eller har något minne får gärna höra av sig till mig.

Mejladressen till Gunnar Wiklund-sällskapet är: info@gunnarwiklund.se