Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny teknik kan utveckla sjukvården i glesbygd

Den medicinska utvecklingen går snabbt framåt och nya behandlingar och ny teknik innebär stora möjligheter för länets sjukvård. En del innovationer kan få väsentlig betydelse för vården i glesbygd.

Annons

I Jämtlands läns landsting finns idéer om hur distansoberoende teknik ska kunna användas i högre grad än i dag. Här finns en potential som kan förbättra för patienten samtidigt som det väntas spara en del pengar.

Några av de Socialdemokratiska landstingspolitikerna har varit på "turné" i länet under våren för att diskutera framtidens sjukvård och häromdagen fanns Ann-Marie Johansson (S) och Anna Gundersson (S) på plats i Brunflo för att visa några exempel på en tänkbar utveckling. De visade hur telemedicin kan användas för att bedöma åkommor trots att patient och läkare befinner sig på olika geografiska platser. Det kan göras med hjälp av videolänk och i vissa fall genom att använda mobiltelefon. Tekniken kan användas av till exempel Parkinsonpatienter när medicineringen ska ställas in och i stället för att tillbringa två veckor på sjukhus, där patienten träffar läkare en halvtimme om dagen, kan den distansoberoende tekniken göra att patienten och läkaren kan träffas via videolänk. Bedömning av en del hudförändringar och viss typ av rehabilitering är två andra exempel på vad som kan göras på distans. De båda politikerna visade också bilder på portabel ultraljudsutrustning, stetoskop kopplat till en mobiltelefon och de berättade om roboten "Giraffen" som kan komma att användas inom äldreomsorgen.

– Tekniken finns. Det gäller att vi är mentalt beredda, både patienter och personal, säger Anna Gundersson, som påpekar att det i vissa fall finns integritetsfrågor som måste lösas.

Budskapet är att tekniken kan spara tid och resor för patienten, det kanske räcker att åka till närmaste hälsocentral för att koppla upp sig mot sjukhuset där specialisten gör undersökningen på distans. I vissa fall kan det vara möjligt att koppla upp sig hemifrån med lånad utrustning.

– Tekniken är ett komplement och den får inte ersätta det personliga besöket. Basen är det personliga mötet, säger Ann-Marie Johansson.

De talar om vikten av att även i fortsättningen ha en utbyggd primärvård och att hälsocentralerna kan kompletteras med så kallade hälsorum på några platser, i ett första steg diskuteras Bräcke och Ragunda. Där skulle patienterna kunna göra en del av provtagningarna själva, i bland med hjälp av personal, och det skulle kunna frigöra kapacitet på hälsocentralerna. Ett exempel är Slussfors, mellan Storuman och Tärnaby, som har byggt upp en "sjukvårdens gör det själv-hall"

– Vi tycker att det här är spännande och vi tror att vi behöver komplettera våra hälsocentraler med några hälsorum, säger Ann-Marie Johansson.

– Det här skulle föra vården närmare och det skulle kunna möjliggöra att man kan bo kvar där man bor, säger Anna Gundersson.

Mobila alternativ är också något som landstingsledningen undersöker, till exempel inom folktandvården. En sådan lösning finns redan i Västernorrland.

– En folktandvårdsbuss kan man till exempel ställa upp vid äldreboendena, munhälsan är viktig för hela hälsan, säger Ann-Marie Johansson.