Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oavsett utslaget i rätten har kommunen en hemläxa

Rättegången mot Östersunds kommun vars dricksvattennät år 2010 smittade gissningsvis 25 000 invånare med tarmparasiten cryptosporidium kan ytligt betraktat te sig märklig.

Annons

Skulle kommunen fällas får ju dess invånare ovanpå de lidanden sjukdomsutbrottet orsakade betala sex miljoner kronor till statskassan – tre i företagsbot, ytterligare tre som kompensation för de pengar kommunen tjänat på att inte de göra investeringar åklagaren hävdar skulle gjorts.

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) betecknade i somras stämningen av kommunen som "absurd." Så är inte fallet. Ansvarsfrågan för en olycka som utöver de mänskliga prövningarna beräknas ha kostat samhällsekonomin drygt 200 miljoner kronor måste redas ut.

Cryptosporidium kom inte heller som blixten från klar himmel. Parasiten, och dess nära släkting giardia, har åtminstone sedan 1990-talet ställt till med stora utbrott lite varstans i den industrialiserade världen. Till exempel hemsöktes norska Bergen av giardia 2004.

Skellefteå kommun gick fri från åtal för det cryptosporidiumutbrott staden drabbades av våren 2011. Skälet var att det aldrig gick att bevisa att urdjuret funnits med i invattnet till vattenverket. Därefter har kommunen speedat upp sitt arbete på att lämna ytvattentäkten i Skellefteälven för en riskfriare grundvattentäkt.

En sådan satsning blir ett dyrt kalas. Mellan 100 och 200 miljoner skulle sannolikt en ny vattentäkt kosta för Östersunds del, säger en trovärdig källa till ÖP. Dessutom skulle den ta ett antal år att färdigställa.

Om Östersunds kommun av kostnadsskäl måste behålla sin ytvattentäkt måste den ta konsekvenserna av ett par fenomen som kontinuerligt försämrar kvaliteten på ytvattnet.

Det ena är klimatet. Allt färre lär på fullt allvar kunna hävda att allt är sig likt, inte minst vad gäller nederbörden. Störtregn blir allt vanligare och med dem översvämningar av avloppsnät med ty åtföljande orenat smutsvatten rakt ut i naturen.

Det andra är de enskilda avloppen. För riket gäller att av den dryga miljonen sådana är i dag runt 400 000 i så dåligt skick att de måste byggas om eller bytas ut mot helt nya. När Östersunds kommun för några år sedan granskade de enskilda avloppen uppdagades ett stort antal med starkt nedsatt reningsfunktion. Tarmfloran de härbärgerar blir också allt mer exotisk i takt med att resandet ökar.

Till detta kommer att vattentäkten i Storsjön i dag såvitt känt inte har något fastställt vattenskyddsområde. Med tanke på att runt 50 000 människor får sitt vatten från den och att alternativa täkter saknas får det ses som en klar risk.

Veckans rättegång är inte "absurd". Oavsett utslaget är den en påminnelse om det kommunala ansvaret för invånarnas grundläggande rättigheter . Som den till rent vatten.

Cryptosporidium.