Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Gör Löfven samma misstag som Per Albin efter historiskt stort fredsuttag?

När Försvarsberedningen presenterar sin rapport på tisdag kommer blickarna att riktas framför allt mot regeringen. Kommer regeringen till sist att backa inför en riksdagsmajoritet Sluter man upp bakom rapporten till sist eller kommer statsminister Stefan Löfven (S) att göra samma misstag som Per Albin Hansson och bli överkörd?

Annons

Majoriteten i Försvarsberedningen lägger ett golv på 1,5 procent av BNP för militära försvaret och ytterligare 0,1 procent för de civila delarna till 2025. Det tillför försvaret ca 50 miljarder utöver det som redan är beslutat genom M- och KD-budgeten, som bekräftades i januariavtalet. De fyra borgerliga partierna gick gemensamt ut på fredagen och gav löftet. Enigheten i Försvarsberedningen sprack då Socialdemokraterna i sista stund inte vill skriva på åtagandet att betala prislappen för den helhet man varit överens om.

Det kan tyckas vara mycket pengar. Men om vi tittar på det fredsuttag som Sverige gjort de senaste årtionden är det försvinnande lite. Pengar som både moderatledda och S-ledda regeringar använt till annat.

Det är dyrt att riva sönder det som finns och sedan bygga upp det igen

1997 lade Sverige 2 procent av BNP på försvaret, om vi varit kvar samma nivå fram till i dag så hade vi investerat över 500 miljarder kronor mer än vad vi har gjort. Lägg därtill kostnaderna att det är dyrt att riva sönder det som finns och sedan bygga upp det igen. Det är inte konstigt att vår försvarsförmåga ligger efter.

Om vi tar försvarsberedningens 1,5 procent av BNP som utgångspunkt så är det vad Sverige lade 2004. Jämfört med nivån 1,5 procent av BNP kommer fredsuttaget att passera en bra bit över 200 miljarder kronor innan vi är tillbaka på nivån 2025. Siffran korresponderar ganska väl med Försvarsmaktens underfinansiering. Materielbehovet är fram till 2028 underfinansierat med 163 miljarder kronor enligt regeringens utredare Ingemar Wahlberg.

Mot regeringens vankelmod står en tydlig parlamentarisk majoritet.

Nu blir frågan i högsta grad politisk. Regeringen kan fortfarande vända och skapa en bred enighet, men är uppenbart alldeles för obekväm att hantera det lilla återtagandet av fredsuttaget, trots den osäkra säkerhetspolitiska tiden och trots att stora delar av socialdemokratin sluter upp bakom försvarsberedningen slutsatser.

Mot Socialdemokratins vankelmod står en tydlig parlamentarisk majoritet som surrat sig stadigt vid rodret mot 1,5 procent. Här riskerar Stefan Löfven att göra samma misstag som Per Albin Hansson gjorde 1936.

Regeringen Hansson motsatte sig dåtidens försvarsberedning. Inför hotande fullbordat faktum slängde regeringen in en annan fråga för att säga ja. Riksdagen avvisade förslaget och klubbade 1936 års försvarsbeslut, vilket ledde till att regeringen Hansson avgick och bondeförbundaren Axel Pehrsson-Bramstorp tog över.

Socialdemokraterna kom tillbaka efter valet senare samma år, men fick då fullfölja försvarsbeslutet. Fullt rustat enligt 1936 års försvarsbeslut var Sverige först efter andra världskriget.

Ett sådant agerande i vår tid skulle också skada Sveriges trovärdighet som partner och vän. Räkna med att det då kan komma skarpa offentliga uttalanden både från Trumps Vita Hus och från våra närmaste vänner i Helsingfors om regeringen sviker.

Finland kommer att nå 2 procent av BNP om några år och vill ha en jämbördig allierad, inte en fripassagerare. Nu behöver Löfven visa om han tar statens säkerhet på allvar eller inte.

UPPDATERAT: En tidigare version av texten publicerades före att de borgerliga partierna höll sin presskonferens under fredagen.

Annons