Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Tolkningen går för långt

”If it ain´t broken don´t fix it.”
Det är när jag sitter och pratar med landslagsskytten Pia Clerté i Podd72 om hur förslaget för svenskt genomförande av EU:s vapendirektiv som jag använder den gamla slitna klyschan för att sammanfatta läget.

LYSSNA: Hela samtalet med Pia Clerté i Podd72

För läget är inte bättre än just så att slitna klyschor kan användas.

Med runt 620 000 vapenägare och omkring 1,9 miljoner lagliga licenser så utgör de lagliga vapnen en försvinnande liten del av brottsligheten. Forskaren Björn Hagelin har undersökt samtliga vapen som påträffats i samband med grov brottslighet, och fann att i snitt 1,2 vapen per år hade ursprung som ett civilt lagligt vapen.

Det är en försvinnande liten andel, och visar att det svenska systemet idag fungerar och vapenägare håller sina vapen säkra. Det är alltså inte via legala vapenägare som kriminella nätverk kommer över skjutvapen och handgranater.

Implementeringen går för långt på många plan, det är helt onödigt. Det finns inget i EU-direktivet som tvingar oss att gå så långt.

Amerikanska statstjänstemannen T. Bert Lance populariserade 1977 det som är klyschan som används i samtalet. Det handlade då om att spara regeringens pengar, är det inte trasigt så försök inte fixa det.

”Implementeringen går för långt på många plan, det är helt onödigt. Det finns inget i EU-direktivet som tvingar oss att gå så långt. Ska man lägga sig på en bra nivå måste man respektera intentionerna EU hade med vapendirektivet”.

På EU-nivå blev direktivet en acceptabel kompromiss som det går att leva med menar Pia Clerté och nämner särskilt det arbetet som Anna Maria Corazza Bildt (M) gjorde som rapportör.

Men det är när den svenska utredaren kommit med sina förslag som problemen hopar sig, framför allt för sportskyttar som Pia Clerté.

Går utredarens förslag igenom slås inte bara benen undan för en idrottsrörelse, det försvårar även för anställda i Försvarsmakten och hos polisen att utöva en hobby som förstärker yrkeskunnandet.

Hela den svenska skytterörelsens rötter finns i den försvarsvänliga medborgarrättsrörelsen och går tillbaka till 1860-talet då några kända publicister som Viktor Rydberg (dikten Tomten) och Lars Johan Hierta (Aftonbladets grundare) drog igång skytterörelsen.

Några av sakerna där utredaren går längre än EU-direktivet:

Magasinen ska vara tillståndspliktiga och följa ett specifikt vapen. Det frångår principen om vital vapendel, för det går att avlossa skott utan magasin genom manuell matning av patron.

Det innebär alltså att en bit metall, plast och fjäder kräver tillstånd.

Det innebär alltså att en bit metall, plast och fjäder kräver tillstånd. Genom att tillståndet till magasinet följer vapnet går det inte heller att byta använda samma magasin till olika vapen. Antalet licensärenden kommer då att öka drastiskt, det ökar kostnader och byråkrati för den enskilda på ett orimligt sätt, särskilt när polisen redan idag inte klarar av att hantera tillståndsärenden inom rimlig tid.

Halvautomatiska vapen flyttas upp en kategori, från B till A. Vilket innebär att sportskyttens idrottsredskap hamnar i samma kategori som en kryssningsrobot eller en stridsvagn. Inget som IATA, den internationella flygorganisationen, släpper ombord på ett flygplan. Det innebär att internationellt tävlande blir mycket svårare.

Det här går längre än EU-direktivet, som säger att det är först när man sätter i ett stort magasin som det blir ett kategori A vapen, och sportskyttar innehar ett undantag.

”EU-överenskommelsen pratade klart och tydligt om kombinationen. När man kombinerar halvautomatiskt med ett stort magasin så är det kategori A, i alla andra sammanhang är det kategori B. Det är grundtanken från parlamentets sida.”

Intentionen i undantaget i EU-direktivet är att undantaget följer den enskilda sportskytten, inte ett enskilt vapen.

Det finns ett krav i direktivet på återkommande kontroll av licensinnehavaren med max 5 års intervall, men EU-parlamentet har klargjort att det svenska systemet med samkörning av vapenregistret med belastnings- och misstankeregistret redan uppfyller det kravet. Här går alltså utredaren betydligt längre än direktivet med förslag om 5-årslicenser.

”De här 5-årslicenserna hänger ihop med kategoriseringen. Eftersom det är vad man använder som skäl för att det ska bli 5-årslicenser. Går det igenom försvinner den här sporten ganska fort. Jag kanske inte slutar med det, men det blir ingen tillväxt eftersom kostnaderna för vapen är så stora.”

När direktivet antogs i Europarlamentet röstade C, L, KD och SD nej medan S, MP, V, Fi och M röstade för. Moderaternas ja-röst var mycket beroende av det arbete som Anna Maria Corazza Bildt lagt ned som förhandlare för EPP-gruppen för att förbättra direktivet.

När det gäller den svenska utredningen har redan Centerpartiets rättspolitiske talesman Johan Hedin varit ute och sagt att Centerpartiet inte kommer att stödja ett förslag som bygger på utredningen. Även Sverigedemokraterna har sagt kategoriskt nej. Och efter samtalet med Pia Clerté går även Moderaterna ut med ett nej på partiets sida för Jakt- och viltvård.

Utredningen är ute på remiss till slutet av april. Men om L och KD röstar som i Europaparlamentet så stängs dörren för utredningens förslag.

Det är det mest sannolika utfallet av förslagen som vill ”fixa något som inte är trasigt”.

Missa inte Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast. Avsnittet med Pia Clerté och samtalet om vapendirektivet hittar du här.