Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olle Lundebo

Olle Lundebo föddes i Hammerdal 1929. Han var son till Mia och Lars Lundebo och var näst yngst av åtta syskon och den siste av dessa som var kvar i livet.

Annons

Han gick i skolan i Mo och blev Hammerdal trogen i stort sett alla år. Enda undantaget var korta vistelser i Tranås samt i Stockholm.

Olle har, förutom arbete på föräldragården och sedermera den egna gården, arbetat med olika arbetsuppgifter inom byggbranschen samt som taxichaufför med mera. Han har också i många år varit engagerad i brandkåren som brandman.

Han har alltid älskat naturen och framförallt skogen där han vistats mycket. Hans största intresse var dock hästar, vilket bland annat skapades redan i unga år på föräldragården där de årliga hästpremieringarna genomfördes. Han var mycket bekant på travbanorna i bland annat Östersund, Hoting, Oviken och Bergsåker och där hade han många vänner.

I unga år var Olle en framgångsrik boxare i boxningsklubben Troja i Hammerdal med framskjutna placeringar i Norrlands- och distriktsmästerskapen. Han medverkade också i de årligen förekommande lokalrevyerna i Hammerdal där han sjöng och joddlade samt deltog i olika sketcher som han på äldre dar ibland framförde något ur för oss.

1954 träffades Olle och Kjerstin, vilket resulterade i giftermål 1955. Som det första Jamtlibrudparet vigdes de i Östersunds gamla kyrka och därefter var det kortege, med häst och vagn för brudparet och samtliga gäster, från kyrkan till Jamtli samt avslutades med en gammaldags måltid i en av de gamla gårdarna på Jamtli.

Olle var en god far som älskade sina tre söner, barnbarn och barnbarnsbarn.

Jag (Bengt) hade förmånen att få växa upp tillsammans med Olle och hans syskon eftersom mina föräldrar hyrde "vitstugan" på gården. Framförallt var det Olle och hans lillebror Lasse som blev mina "läromästare" och Olle har jag alltid betraktat som min storebror eftersom jag själv saknade syskon.

Olle var en person som med sin humor och sociala egenskaper var mycket omtyckt av många grannar, vänner, arbetskamrater med flera. Han hade lätt att få kontakt med alla människor och han älskade att besöka sina vänner bland samerna i Hotagenområdet.

Tomrummet efter Olle blir mycket stort men alla minnen från tiden med honom finns kvar och hjälper oss att minnas honom med ett varmt leende.

Kerstin och Bengt Lindholm