Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Arbetsmiljön blir sämre och stiftskansliet i Härnösand sväller – kvinnliga präster extra utsatta

Annons
Jan Grimell pekar på en dålig arbetsmiljö i kyrkan efter strukturförändringen och att det är kvinnliga präster som kommer att må sämst om ingenting görs. Bilder: Linda Eliasson/Arkiv / Gorm Kallestad/TT

Äntligen har en forskningsrapport presenterats av forskarna Ann-Sophie Hansson och Per Hansson – en rapport som genomförts på uppdrag av Kyrkans akademikerförbund och som fokuserar på hur strukturförändringen i kyrkan påverkat arbetsmiljö och hälsa bland arbetstagare.

Detta är en av många centrala frågor som stiftsstyrelse/biskop i Härnösand duckat för under hela processen och forskningsrapporten, som bygger på både enkäter och intervjuer, presenterar en dyster läsning:

► Arbetsmiljön i de undersökta pastoraten upplevs som otillfredsställande av arbetstagarna i studien.

► Den upplevda hälsan för kvinnor skattas lägre i jämförelse med kvinnliga akademiker i andra nationella undersökningar.

► Nästan hälften av de som ingått i studien upplever en ökad arbetsmängd.

► Över hälften har allvarligt funderat på att sluta på sin nuvarande arbetsplats.

► Generellt upplevs bristande delaktighet, måltydlighet och ledarskap.

► Diskrepans mellan kompetens och de arbetsuppgifter man skall utföra.

Läs också: Svenska kyrkan förvandlas till ett serviceföretag – levererar tjänster men inte djupgående relationer

I intervjuerna finns en kritik över att ekonomin försämrats "fast det skulle bli bättre", den gemensamma administrationen har vuxit kraftigt men trots detta upplever arbetstagare att de själva fått fler administrativa uppgifter, administrationens rutiner har blivit styrande för upplägget av vissa verksamheter.

Många av de intervjuade minns att arbetsmiljön de första åren efter sammanläggningarna var turbulenta, många slutade och mådde dåligt, långtidssjukskrivningar förekom, beslut kom uppifrån och det fanns ingen möjlighet att påverka.

I pastorat där sammanläggningarna skedde för en längre tid sedan har visserligen organisationsförändringarna satt sig, men det finns fortfarande många frågor att ta tag i, såsom samverkan, ekonomi, bemanning, och relationen mellan den centrala administrationen och de lokala församlingarna, informationen och relationen mellan kyrkoråd och ledning.

Läs också: Biskopen: I Örnsköldsvik finns goda exempel på pastorat

Forskningsrapporten lär oss att den "mjuka" sammanläggningen är den modell som skapar minst dålig arbetsmiljö. Modellen präglas av transparens, kontinuerlig information, intakta personalgrupper. Särskilt bör arbetstakt, delaktighet, måltydlighet och ledarskap uppmärksammans i processen.

Min slutsats blir att stiftsstyrelse/biskops bristande analys av strukturförändringen, bakvända processordning, och oförmåga till dialog leder till att vi som arbetar på golvet, enligt den evidens som finns, generellt kommer att må sämre och göra ett sämre arbete under de kommande åren.

Det är kvinnorna som kommer att må sämst, åtgärder för att förhindra detta saknas.

Strukturförändringen riskerar att förstärka medlemstappet då vi fokuserar på fel saker samt bör reducera arbetstakt. Då rimmar det illa att stiftskansliet i Härnösand sväller genom att man nyligen inrättade flera nya chefstjänster och i år ytterligare en annan tjänst medan vi som arbetar på fältet reorganiserar oss för att stiftsstyrelse/biskop tror sig spara pengar.

Jan Grimell

Teologie doktor

Präst i Örnsköldsviks församling

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons