Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: En nyckelbiotop innebär olika saker på olika håll

Annons

Det är bra att Skogsstyrelsen förstår att deras hantering av nyckelbiotoper minskar skogsägarens och skogsbranschens förtroende för naturvården och att de därför söker dialog om bedömningsgrunderna.

Det är en grundförutsättning för oss att veta vilka kriterier som gäller, att bedömningen av nyckelbiotoper blir mer förutsägbar. Det förutsätter att vi och Skogsstyrelsen har samma bild av vad en nyckelbiotop är.

Debatt: Svår uppgift att inventera nyckelbiotoper (5 december)

I det kommande arbetet är det viktigt att Skogsstyrelsen håller öppet för en förändring av arbetssätt och tillämpning av nyckelbiotopsbegreppet. Det kommer att gynna alla – skogsbruket, naturvården och samhället i stort.

När Skogsstyrelsens spelar ut kortet om branschens egen certifiering och säger att de inte bestämmer vad som händer med nyckelbiotopen efter att den märkts ut, lyckas man med konststycket att både slå ner på branschens frivillighet i naturvårdsarbetet och samtidigt underkänna nyckelbiotopens värde för naturvården.

Dessutom flyttar man fokus från frågan. Det är nästan uteslutande enskilda skogsägare som får en stor andel nyckelbiotop på fastigheten och som därmed drabbas på ett orimligt sätt.

Dessa skogsägare har inte sällan åtagit sig att utan ersättning avsätta mer än 5 procent av sin skog. Den skog som inte kan säljas kommer inte att avverkas, och det vet Skogsstyrelsen om. Återigen får den enskilda skogsägaren ta samhällets kostnad för naturvården.

En annan aspekt som Skogsstyrelsen lyfter är att nyckelbiotopsbedömningarna inte skiljer sig från andra delar av landet.

Syftet med nyckelbiotoperna har varit att värna små områden med höga naturvärden, jämfört med det omgivande landskapet. Därför är det också självklart att en nyckelbiotop innebär olika saker på olika håll i landet och att bedömningen därmed måste vara olika.

Att bedömningarna inte skiljer sig från andra delar av landet är därför en del av problemet.

Jörgen Högman, marknadschef Rundvirke Skog, Anna Klockervold, virkesområdeschef Mellanskog, Henrik Mårtensson, skogschef Persson Invest Skog, Pelle Sallin, delägare och styrelseordförande Fria Skog, Rolf Edström, kommunikatör Norrskog, Lars Svensson, råvaruchef Rödins trä, Susanne Öberg, regionchef LRF

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons