Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Förödande för skogsbruket med en vägslitageavgift

Annons

Regeringen tänker införa en vägslitageavgift. Miljöpartiet driver på för att visa att de tar problemen kring koldioxidutsläppen på allvar och att Sverige sätter in åtgärder.

Problemet är bara att en vägslitageavgift knappast kommer att minska utsläppen. I vårt glesbefolkade land har vi svårt att flytta över merparten av transportarbetet till järnväg. Vi har för lite järnvägar.

Detta gäller särskilt Norrlands inland. Det virke, som kan fraktas på räls, har redan förts över till järnvägen.

En vägslitageavgift har varit på tal också tidigare. De ansvariga i departement och riksdag har dock funnit att en sådan avgift skulle få alltför besvärande följder för näringslivet, framför allt i våra glesbygder. Företagen i norra inlandet skulle drabbas mycket hårt.

Inom det norra inlandet har nästan alla sågverk och annan förädlingsindustri försvunnit under de senaste 20 åren. Det gäller såväl bolagssågar som privatägda verk.

Inlandsverken försvinner därför att konkurrensen från de stora bolagsägda verken vid kusten har blivit för stark. Bolagen har genom sina egna skogar ett övertag när det gäller anskaffning av råvara.

Trots ökad konkurrens om virket har priserna för sågråvaran sjunkit och inte alls kunnat matcha kostnadsutvecklingen. Priserna på massaved har också sjunkit kraftigt, särskilt i inlandet.

I stora delar av centrala Jämtland är priset på barrmassaved 200 kronor per fastkubikmeter. Björken betalas 15 kronor mer. För de kustnära områdena är priset på barrmassaved 60–70 kronor högre.

Prisskillnaden relativt kusten beror på att industrin inte vill betala hela transportkostnaden för virket från inlandet. Avståndet till massaindustrin vid kusten är cirka 200 km.

Prissänkningarna på massaveden har medfört att det inte längre går att få ekonomi på förstagallringarna i centrala Jämtland. Angelägna gallringar skjuts därför på framtiden, vilket är olyckligt med hänsyn till att risken för stormskador ökar vid senare gallringar.

Aktiviteten vad gäller slutavverkningar avtar också. Rotnettot i klena slutavverkningar går åt helt för att täcka återväxtkostnaderna.

Att i detta läge föra in en pålaga som vägslitageavgift vore förödande för inlandsskogsbruket. Inget konkret förslag har ännu lagts, men nivån 24–26 kronor per kilometer har läckt ut.

Beroende på laststorlek på virkesbilarna innebär en avgift på denna nivå att vårt virkespris sjunker med 10–15 kronor per fastkubikmeter.

Om avgiften blir verklighet kan vi med fog påstå att vi åter får områden, där lönsamheten i skogsbruket inte räcker till för att bedriva ett aktivt skogsbruk. Vi får tillbaka en företeelse från 1960-talet: Nollområden.

Skogsbrukare, kontakta din riksdagsledamot och upplys om följderna av en kilometerskatt!

Ove Jacobsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons