Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Krav på certifiering ger landsbygden sämre lokal service

Annons

Den nu så utbredda trenden med certifiering medför att vi som bor i glesbygden får det allt sämre med lokal service. Det gäller bland annat bilförsäkringar.

De stora bolagen försöker stärka sina marknadspositioner genom att binda upp underleverantörerna genom krav på certifiering. En begränsad omsättning gör att det lilla företaget inte har råd att skaffa den dyra utrustning som certifieringen ofta kräver.

Ett exempel från försäkringsbranschen: På sommarsemester i Skåne råkade vi ut för en parkeringsskada. Vårt lokala bilserviceföretag, Lumek, sa att bilen måste till Östersund för besiktning före någon åtgärd, det lokala företagets utlåtande dög inte. Försäkringsbolaget ifråga är If.

Jag ansåg att det var omständligt och dyrt för oss att åka till Östersund, 16 mil tur och retur, enbart för att visa upp skadan. Efter kontakt med If godtog de att en bilplåtslagare i Hackås (8 mil t o r) skulle besiktiga skadan. Jag åkte till Jannes Bilplåt.

Janne tog några bilder för att rapportera till If. Men han berättade att Länsförsäkringar inte längre godtog hans lilla firma för försäkringsjobb. Hans företag uppfyllde inte deras krav för att bli en certifierad leverantör, trots att han i många år jobbat med försäkringsärenden för Länets.

Janne hade trott att Länsförsäkringars ursprung och lokala förankring skulle innebära en annan syn på kraven på certifiering än den som andra försäkringsbolag hade.

Han ifrågasatte, med all rätt, om han skulle fortsätta att vara kund hos dem. De agerade ju likadant som de övriga försäkringsbolagen, som i allt väsentligt har sin bas och sina värderingar i det urbana samhället. Länsförsäkringar har enligt Janne förlorat sin lokala identitet.

De här nämnda kraven på certifiering sprids till allt fler branscher och företag. Underleverantörer binds upp genom detaljerade avtal. Små leverantörer i glesbygden kan av ekonomiska skäl inte hänga med.

Vinnare på denna utveckling är de som bor i staden eller den stadsnära landsbygden. De har god tillgång till olika serviceföretag och kan välja mellan olika leverantörer.

Vi som bor i glesbygden är däremot de stora förlorarna. Vi får allt längre till de godkända serviceföretagen. Det tar minst en halv dag, ofta en hel dag, för oss att få uträttat det som stadsbon klarar på någon timme.

Tyvärr så gäller det nyss sagda inte enbart bilar eller teknisk service i övrigt. Det gäller också läkarvård och annat nödvändigt.

Organisation och service i samhället i stort präglas i dag av staden och dess förutsättningar. Vi som vill leva på landsbygden får finna oss i att all service, både den privata och den offentliga, centraliseras till staden och de större tätorterna.

Ledande politiker pratar vackert om landsbygden och att den ska fortsätta att utvecklas, men det stannar vid prat. Pratet följs inte av några resurser. Glesbygden får allt mindre del av kakan.

Ove Jacobsson

Åsarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons