Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Mer resurser krävs för forskning om barndiabetes

Annons

På Världsbarndiabetesdagen 14 november vill vi fästa blicken på sjukdomen.

Diabetes är den vanligaste, allvarliga, livshotande sjukdomen som drabbar barn och ungdomar i Sverige. 800 barn och unga vuxna insjuknar i barndiabetes (som också kallas typ 1 diabetes) varje år.

Antalet ökar år från år. I Sverige har 7 200 barn 0–18 år diabetes. Sammanlagt har 50 000 personer typ 1 diabetes. Näst Finland är Sverige det land där procentuellt flest barn insjuknar i diabetes.

Vi vet inte varför barndiabetes blir allt vanligare eller orsaken. Det finns genetiska anlag, men de allra flesta som har dessa utvecklar inte diabetes. Inte ens om en enäggstvilling får typ 1 diabetes behöver den andra få det.

De flesta som får typ 1 diabetes har ingen nära anhörig med sjukdomen. Det är något i miljön som leder till typ 1 diabetes men man vet inte vad. Några förklaringar kan vara:

• virusinfektion som påverkar/dödar de insulinproducerande cellerna (betacellerna)

• att vi har det för rent i dag jämfört med förr

• att vi idag har olämplig balans på våra tarmbakterier

• snabb viktuppgång/tillväxt i tidig ålder kanske ökar risken

• svår stress som exempelvis efter ett dödsfall

Med insulinbehandling gäller det att hålla blodsockerhalten så konstant som möjligt i intervallet 4-7. Inför varje måltid måste insulin sprutas in. Hur mycket insulin som ska tillsättas beror på hur många gram kolhydrater som ingår i maten, men även mängden fettprotein, fibrer mm och vilket blodsockervärde man har.

Det är mycket svårt att dosera insulin så det passar, särskilt för ett barn som ibland äter mycket, ibland litet…

Det som hittills förbättrat livet för diabetesbarnen är tekniken med avkännare av sockerhalten i blodet (utan att behöva sticka i fingret upptill tio gånger per dag) samt insulinpump med vars hjälp man doserar insulin utan att man behöva sticka in en ny nål varje gång. Men kateter måste sitta i kroppen och bytas med ett stick varannan dag.

Med ett litet barn måste föräldrarna ha ansvaret för att blodsockerhalten ligger rätt dygnet runt. Personalen på förskola och skola måste ha god kunskap om hur sjukdomen behandlas för att föräldrarna ska kunna arbeta.

Då barnet blir äldre kan ansvaret alltmer läggas över på barnet. Med god planering och framförhållning kan man leva bra, men inte utan att ständigt vara medveten om mat, aktivitet, infektioner, blodsockernivåer mm. Många gånger bra, men absolut inte normalt.

En familj med diabetesbarn måste hela tiden planera för alla aktiviteter. Ska barnet idrotta, sitta still, åka på utflykt med skolan? Hur ligger sockret? Alltid ha frukt eller druvsocker med.

Om sockerhalten blir för låg kan barnet bli akut medvetslöst. Blir den för hög får barnet symtom (törst, trötthet) och utan tillräckligt med insulin kan syrabildning med livsfarlig medvetslöshet (diabeteskoma) utvecklas.

Med för hög halt socker i blodet skadas nerver och blodkärl och på sikt riskeras ögonskador (blindhet i värsta fall), njurskada, hjärtinfarkt och nervskada. Dödligheten är kraftigt ökad redan i ung vuxen ålder.

Trots att många drabbas får diabetes sällan den uppmärksamhet och de resurser som sjukdomen kräver. Detsamma gäller diabetesforskningen.

Johnny Ludvigsson

professor och diabetesforskare vid Linköpings Universitetssjukhus

Britt-Marie Dyrke

orolig farmor till Wilma 10 år som fick diabetes när hon var 2,5 år

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons