Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finanskrisen och EMU-frågan

Världsekonomin är i en kraftig recession kombinerat med problem inom finanssektorn. Kronans fallande värde relativt dollarn och euron har blivit startpunkten för en förnyad debatt om en EMU-anslutning. Om en valutas värde är sämre eller bättre kan endast avgöras sett ur dess realekonomiska konsekvenser.

Annons

Den internationella finanskrisen har resulterat i en likviditetskris inom banksystemet. Detta utvecklades snabbt till kreditkris för hushåll och företag. För att upphäva banksystemets likviditetskris har staterna garanterat lån, eller tills vidare övertagit verksamheter.

Den redan avtagande konjunkturen byttes snabbt till en allvarlig recession. Pessimistiska förväntningar på olika marknader, fallande tillgångsvärden och svårt att ge nya krediter på grund av en kraftig överbelåning, har medfört allvarliga följder för efterfrågan.

Kronans fallande värde relativt dollarn och euron startade en förnyad debatt om en EMU-anslutning. Om en valutas värde är sämre eller bättre kan endast avgöras sett ur dess realekonomiska konsekvenser. Vid ekonomiska kriser dras investerarna till de större valutorna.

Ett fallande värde på kronan ökar exportvarornas konkurrenskraft medan importen blir dyrare. Då exporten är en tung del i Sveriges basindustri, liksom i dess verkstadsprodukter, har en förändring i valutakursen betydelse för sysselsättningen.

Valutans betydelse för export- respektive importindustrin kan mätas i dess efterfrågekänslighet utomlands respektive i Sverige. En försämring av den svenska kronans värde mer än kompenseras av en förbättring i bytesbalansen. Detta ger utslag på den totala sysselsättningen. En fritt flytande växelkurs är en viktig stötdämpare mot förändringar av internationell efterfrågan.

Huvudskälet till att vi inte sökt EMU-inträde är att det finns osäkerhet om euron marknadsmässigt tar hänsyn till det svenska konkurrensförhållandet. Sveriges ekonomiska struktur skiljer sig från huvud delen av länderna inom EMU-området.

Utanförskapet har dock ett pris. Särskilt kan nämnas: ökad osäkerhet i växelkursen, ökade administrativa kostnader för hantering av växelkursrisk, ökad risk att utsättas för protektionism och minskad trovärdighet i inflationsbekämpning.

En fråga av speciellt intresse är hur Europeiska valuta unionen påverkas av pågående recession och finanskris. Dessutom har Eurosystemet allvarliga brister. Här överlämnas problemen till nationella regeringar.

Om Eurosystemet ska vara långsiktigt måste dessa uppbyggnadsbrister åtgärdas. Man bör komma ihåg att varje medlemsland inom EMU är fritt att lämna detta samarbete. Denna möjlighet kan bli en nationell politisk fråga under krisperioder. Att under en sådan turbulent period gå med i valutaunionen är direkt olämpligt.

Nu krävs att EMU:s kärnländer enas om effektiva åtgärder krisbekämpning, att ett trovärdigt kreditgarantisystem inom ECB införs och att resultatet garanterar ett mer flexibelt system för nationell finanspolitik.

Införs dessa krav bedöms sedan EMU annorlunda. Förutsatt att Sverige efter att ha testat sin valutas konvergensförmåga genom att ansluta sig till ERM II, kan ett EMU-medlemskap slutligen erhållas.

, docent i nationalekonomi vid Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons