Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om länsdelningar, krisår och sammanslagningar

När Sveriges riksdag efter förlusten av Finland år 1809 ville åstadkomma en ekonomisk utveckling i den norra delen av landet så gick man tillväga på rakt motsatt sätt mot idag.

Annons

Av två län gjorde man nämligen fyra.

Jämtlands län bröts ut ur Västernorrland och på motsvarande sätt bröts Norrbottens län ut ur Västerbottens län.

Resultatet blev riktigt bra.

Borde inte dessa fakta finnas med i beslutsunderlaget när regionsammanslagningar nu är aktuella i Norrland?

i Sverige under de dramatiska åren 1809-1810.

I freden med Ryssland i september 1809 förlorade vi Finland.

Krisen som då uppstod var långt allvarligare än dagens finanskris. Sverige ställning som självständig nation var hotad.

I ”Jämtlands och Härjedalens historia, fjärde delen 1720–1880” (Wichman, Swedlund med flera) berättas om en målmedveten strävan att ta tillbaka Finland.

Som en del i denna strävan ingick bildandet av Jämtlands län.

Det fanns nämligen ett strategiskt militärt syfte med att åstadkomma en starkare ekonomisk utveckling i den nordliga delen av landet.

Bedömningen var att en sådan utveckling skulle gynnas av att länen blev fler och därmed mindre.

Det formella förslaget till riksdagen om denna förändrade länsindelning kom från Anders Nilsson i Stugun, riksdagsman för bondeståndet.

Han betonade de båda landskapen Jämtlands och Härjedalens särart i förhållande till kustlandskapen och de långa avstånden till residensstäderna (Härjedalen tillhörde Gävleborgs län fram till 1810).

vad ett självständigt Jämtlands län skulle kunna innebära för bättre kommunikationer, strömrensningar, underlättande av nyodlingar samt förbättringar på soldatroteringens område.

Dessutom hänvisade han till ett tal som kungen Karl XIII hållit till riksdagen och dennes ”sublima förslag att inom fosterlandets eget sköte åter erövra Finland genom flit och odlingsarbeten använda på våra talrika ödemarker, vartill norrländska provinserna i allmänhet erbjuda de mest vidsträckta och yppersta tillfällen”.

7 maj 1810 bildades formellt Jämtlands län.

argument bakom det beslutet var de långt gångna planerna på en union med Norge, som skulle bli verklighet 1814.

Mot bakgrund av dagens regiondebatt är det värt att notera att det var en nationell ambition att åstadkomma en starkare ekonomisk utveckling i norr som låg bakom bildandet av Jämtlands län.

Dessutom är det ett faktum att målsättningen om utveckling uppnåddes, inte minst när det gällde befolkningstillväxten.

länets bildande 28 886 invånare och Härjedalen 4 293, totalt således i länet 33 179 invånare. Därefter ser länets befolkningsutveckling ut så här:

1820 36894

1830 42225

1840 45769

1850 52271

1860 61218

1870 70463

1880 83623

1890 100495

1900 111391

fortsatte sedan att växa i antal ända till årsskiftet 1953/54.

Då nådde länet sitt hittills högsta invånarantal med 145 254 personer.

Därefter har befolkningen som bekant, med undantag för kortare perioder, stadigt minskat. Vid senaste årsskiftet hade länet 126 897 invånare.

Utan att gå in på orsakerna till denna negativa utveckling kan vi konstatera att det ända sedan 1950-talet har gjorts kommunsammanslagningar i flera omgångar, och alltid med det vällovliga syftet att skapa större och starkare administrativa enheter för att på så sätt bättre stå emot de krafter som bidrar till att avfolka länet.

Med facit i hand vet vi att kommunsammanslagningarna inte har bidragit till att förbättra läget vad gäller befolkningsutvecklingen.

erfarenheter kan man undra varför Jämtlands uppgående i en mittnorrländsk (alternativt stornorrländsk) region plötsligt skulle skapa möjligheter för en sådan utveckling?

Finns det kanske i detta krisens år 2009 rentav någonting att lära av hur man resonerade krisåret 1810?

 

 

Jämtlands och Härjedalens historia, fjärde delen 1720 1880. Holger Wichman, Robert Svedlund, Bertil Hasselberg, Gudmar Hasselberg, N. Aug. Flodén.

Jämtlands och Härjedalens historia 1880–1980. Mats Rolén, Lars Thomasson.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons