Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pensionärerna i Ragunda kommun får visst sylt

Annons

I förra veckan började den felaktiga nyheten om att pensionärer i Ragunda inte skulle få sylt till pannkakan att spridas först i lokal media (med en olycklig rubricering) och sedan via radion och riksmedia. Efter det tog det inte lång tid att en rad alternativa nyhetssajter som Avpixlat, Fria Tider och Exponerat vinklat det såsom att "Ragunda prioriterar flyktingar framför pensionärer."

Trots att jag och andra försökte dementera och förklara hur tanken med hur syltleveransen skulle ske fanns det inget sätt att stoppa "den stora syltskandalen". Cirkusen var i gång och demagogerna vädrade morgonluft. Det slutade med påståenden som att vi skulle "dra in på sylt för att ha råd med flyktingmottagning."

Likt skrönan om "Råttan i pizzan" vandrar nu legenden vidare i det främlingsfientliga lägret som alltid kommer att framhålla det här som ett typexempel på hur kommuner prioriterar flyktingmottagande framför de egna medborgarnas väl och ve.

Media tar ofta på sig rollen som aktivist mot främlingsfientliga krafter, men den här gången spelade de dessa krafter rakt i händerna. Med en dålig källkritik och en vilja att skapa dramatiska rubriker lyckades man (omedvetet) flytta fokus från flyktingpolitikens komplexitet till en felaktig slutsats om att indragen sylt skulle finansiera asylmottagande.

För mig handlar således "den stora syltskandalen" om något mycket större än den felaktiga rapporten att Ragundas pensionärer inte skulle få sylt till pannkakorna. Den blir snarare ett typexempel på hur paranoid och oinitierad debatten kring svensk flyktingpolitik är.

Sensationer kablas ut blixtsnabbt via Twitter, Facebook och när det dessutom i det här fallet är "bekräftat" av riksmedia som SR, DN och Aftonbladet blir det en omedelbar sanning. Debatten blir ofelbart polariserad.

I ena lägret: "Pensionärerna svälter – flyktingarna får Iphones". I det andra: "De flesta flyktingar är läkare – alla som kritiserar svensk integrationspolitik är rasister". Båda förhållningssätten är lika destruktiva och leder ingenstans på lång sikt.

Nyheten om den indragna sylten kan därför – i bästa fall – tjäna som en symbol för ett offentligt samtal som för länge sedan förlorat sitt sinne för proportioner och där sådana här vandringssägner får omedelbart fotfäste på bekostnad av fakta, eftertanke och en vettig diskussion. Klargörande: Pensionärerna i Ragunda kommun får sylt. Flyktingarna äter INTE upp den.

I stället för den svartvita populism som snabbt och okritiskt finner stöd hos extremister i bägge ändarna av den politiska skalan måste vi lyfta diskussionen på en annan nivå. Vill Fria Tider och Exponerat diskutera integrationspolitikens brister bör man fortsättningsvis leta upp bättre (och sanna) exempel. Sådana exempel finns, säkerligen även i min kommun, och jag tar gärna debatten om detta. Men då måste den upp på en betydligt högre nivå.

Framför allt hoppas jag att vi slipper framtida syltskandaler – särskilt om de visar sig vara osanna.

Terese Bengard (S)

kommunstyrelsens ordförande i Ragunda

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons