Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

11 saker som lantisar retar upp sig på helt i onödan

Annons

I veckan har en viraltext med rubriken "11 störiga saker som alla småstadsbor gör när de kommer till Stockholm" rört upp känslor och skapat debatt. Den förväntade ilskan omvandlades givetvis snabbt till interaktioner och klick. Det vill säga belöning för skribenten i fråga, som nu kan skratta åt de förutsägbara lantisarna som sitter i fällan och hötter med näven.

Ilska kan komma plötsligt.

När jag ser kollegan Marcus Bohlin i Sundsvalls Tidning markera kraftfullt mot listan håller jag på sätt och vis med i sak, men jag ställer mig också frågan vad vi egentligen vinner på att brusa upp. Måste vi verkligen vara så lättstötta, och reagerar vi lika konsekvent mot hån som riktas mot 08:orna?

Det finns minst 11 saker som lantisar retar upp sig på helt i onödan när det gäller stockholmare, samtidigt som sådant som verkligen borde irritera sällan får det samlade, kloka och kraftfulla motstånd som det borde möta. Arroganta Stockholmspolitiker, som blockerar infrastruktursatsningar och spridning av statliga jobb, till exempel. Att jaga upp sig över en raljant lista, eller för den delen stockholmarnas förmodade inställning till snöfall, är kanske helt fel användning av energin.

Snökaos i Stockholm – en källa till norrländsk munterhet.

Och vad värre är – stingsligheten bekräftar i någon mening fördomarna såväl som maktrelationen. Som om lantisen verkligen behövde hippa stockholmares bekräftelse för att känna att hon duger. Det är i sådana fall olyckligt.

Till saken hör att retsamhet återfinns i hela landet. Och är det inte snarare personer som upplever sig slå från underläge som delar ut de hårdaste slagen under bältet? När Stockholm och dess invånare pikas tycks måltavlorna dock ta det hela med ro. Detta trots att hånet mot stockholmare kan vara nog så flagrant och trots att generaliseringarna om 08:orna inte sällan är grova.

Om vi nu ska munhuggas över de geografiska och mentala klyftorna, kommer det att bli ett givande men också ett tagande. Det ligger i sakens natur, och det vore skenheligt att ena stunden sprida skämt på temat "stockholmare är veka och fåniga men vi är härdade och jordnära", samtidigt som man i nästa ögonblick vill förvägra stockholmaren rätten att svara med samma mynt. Kanske borde även vi låta de små förtretligheterna bara rinna av.

För egen del tyckte jag att listan med störigt lantisbeteende var tankeväckande. Folk som står på fel sida i rulltrappan är irriterande. Det håller jag med om.

Jag kan till och med kosta på mig viss igenkänning. Stycket om hur lantisar blir till sig när en kändis dyker upp är kanske plumpt skrivet, men å andra sidan har lokaltidningar i Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten på senare tid gjort en stor sak av att skådespelaren Elijah Wood (som var aktuell med Sagan om ringen-filmerna för mer än 10 år sedan) har passerat genom spridningsområdet.

Som en av de 11 störiga saker som lantisar gör i Stockholm räknar skribenten, Emilie Roslund, upp obligatoriska besök på något som heter Vapiano. För undertecknad var stället helt obekant, men en snabb googling ger vid handen att det finns flera Vapiano-restauranger i huvudstaden. Enligt företagets egen marknadsföring är nämnda syltor att betrakta som "home of freshness", eftersom köken i fråga endast använder "de bästa råvarorna av högsta kvalitet för att kunna laga fräsch och välsmakande mat".

Socialdemokraternas tidigare partiordförande, Håkan Juholt, är en av alla lantisar som har besökt Vapiano.

Konceptet är med andra ord så fräscht, ja kanske rent av supernice, att man borde se till att få uppleva det på plats. Även en storkonsument av saltsill med lök och egenodlad potatis vill ju ibland testa något nytt.

Sagt och gjort. Vapiano får det bli. På vägen dit ska jag stå på fel sida i rulltrappan. Det brukar jag normalt aldrig göra, men nu ska det ske. På pin kiv.

Mer läsning

Annons