Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är bara att hålla vad man lovar

Flera liberala ledarskribenter, till exempel Anna Dahlberg på Expressen och nu senast Sofia Mirjamsdotter på Sundsvalls Tidning driver tesen om att Centerpartiet riskerar att göra sina väljare besvikna efter valet. Detta eftersom C varken vill samarbeta med Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna.

Annons

Grundar sig varningssignalerna i någon sorts (L)iberal avundsjuka över framgångarna i opinionen? Alldeles säkert i Dahlbergs fall. Hon har aldrig uppskattat att liberala väljare söker sig till C.

Analysen missar dock att Sverige regerats av minoritetsregeringar sedan 1970-talet, undantaget är Fälldins två regeringar och Reinfeldts första mandatperiod 2006 – 2010. Det är fullt möjligt för en alliansregering att regera i minoritet, men det förutsätter att Alliansen är större än en rödgrön koalition. Det gjorde man senast mandatperioden 2010–2014, då krävdes inga förhandlingar med Sverigedemokraterna för att få igenom en budget. Bara för att minoritetsregeringen Löfven misslyckas betyder det inte att varje minoritetsregering är dömd att misslyckas. Att den här minoritetsregeringen misslyckas har sina egna förklaringar: Löfvens bristande politiska erfarenhet, dysfunktionell relation med MP och en skadad självbild hos S där man inte förstår att 31 procent är något helt annat än 42 procent. Att regeringen har rent ut sagt dåliga departementschefer och bedriver ett svagt politiskt hantverk i Sveriges riksdag underlättar naturligtvis inte heller situationen för regeringen.

Men, invänder någon: Vad händer om SD bestämmer sig för att rösta på en gemensam rödgrön budget istället för Alliansens budgetproposition? För det första kräver det att S, MP och V kan enas om en gemensam oppositionspolitik. Det är inte alldeles enkelt samtidigt som en valförlust fodrar politisk förnyelse. För det andra är det en del av demokratins spelregler ifall SD röstar rödgrönt. Det rimliga i ett sådant scenario är att regeringen avgår sen får någon annan bilda regering.Ifall Sverigedemokraterna bestämmer sig för en sådan barnslig linje som att alltid fälla regeringens budget då tror jag det beteendet straffar ut sig själv.

Men, invänder en annan: Tänk om C:s vägran att samarbeta med SD eller S innebär att partiet hamnar i opposition, är inte det ett svek mot väljarna? Nej. Ansvar för Sverige kan man ta också utanför regeringen. Det visar inte minst alla överenskommelser som tecknats över blockgränsen den här mandatperioden. Det rimliga är att C står upp för sin politik. Svekdebatten kommer bara om man inte lyckas hålla vad man lovar, det är inte så svårt som liberalerna tror.

Mer läsning

Annons