Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Festivalplagiat. En hit för EU-valet?

/

Det är ett problem det här, att så få röstar. Att så många bryr sig så lite om EU, trots att EU tar stora beslut om så mycket vi ändå bryr oss om. Det blir liksom en demokratisk brist och ofrånkomligt så att rätt låt aldrig vinner.
Hur skulle det vara att kopiera konceptet av den ack så mycket folkligare schlagerfestivalen? Skulle det göra EU-
valet i juni mer till en större publiksuccé? Vi tyckte i alla fall det var roligt att leka med tanken. Schlagern lär vara det ultimata skyltfönstret när nya stjärnor ska tändas. Varför inte tända de gamla stjärnorna i banneret på nytt?

Annons


Att fånga publiken handlar mest om att kunna bjuda på en riktig show. Till skillnad från lågstadiet är det i den här branschen "insidan räknas" som är själva myten och inte tvärtom. Rätt ytfinish är i stället a och o. Kläderna gör mannen. Men i tjejernas fall är det tvärtom - mindre tyg desto bättre. Det kan till och med skyla ett för övrigt uselt nummer.



Låt inte publiken nicka till. Något att tänka på inför den kommande parlamentssessionen i slutet av mars. Bara namnet är ju en segdragen historia. Skapa tävlingsmoment så blir det intressantare.


Jobba igenom kandidaterna och öka pressen på dem att leverera när det gäller. Från ett utgångsheat går fyra vidare som duellerar två och två. Folket avgör varje val.


Det finns många bubblare i politiken. Andra chansen faller sig nog naturligt när det kommer till EU-parlamentsval.


Svårigheterna med EU kan vara att Strasbourg och Bryssel känns så långt borta. I bland kanske det kan vara besvärligt att på hemmaplan avgöra vilken kandidat som verkligen får genomslagskraft på kontinenten. Internationella juryn kan vara vägledande i jakten på den som kan tala med bönder på bönders vis, med de lärde på latin och med EU-folk på byråkratiska. Försök annars med kärlekens språk - i schlagern går det alltid hem. Undantaget som bekräftar regeln är Christer Sjögrens "I love Europe". Tappa inte modet - låt inte denna motgång bli prejudicerande för EU:s fortsatta popularitet.



Vila inte på gamla lagrar, det fungerar inte hur länge som helst. Det fick melodifestivalen också erfara. Folkfesten höll ju helt på att tappa stinget. Så upplägget gjordes om. Jurys runt om i landet ersattes av telefonröstning och den enskilde medborgaren kunde nu göra sin röst hörd och med sitt deltagande göra direkt skillnad. Principen borde inte vara någon annan i parlamentsvalet. Kanske måste den självklarheten dock poängteras av att en mer eller mindre karismatisk programledare pekar genom rutan och understryker att "det är tittarna som avgör". Det skapar liksom lite mer spänning.


Varför inte utdelning istället för insamling: varje sms ger 3.95 varje telefonsamtal 9.90. Rösta så många gånger du vill. Det kan man kalla återbäring. Något ska vi väl ha ut av alla dyra avgifter till unionen. Vem skulle förresten kunna påstå att det inte lönar sig att rösta med ett sådant system.


Vart var Pling Forsman, Thomas G:son och Fredrik Kempe när Lissabonfördraget skrevs?


Enkla budskap som når fram. Spelar ingen roll om det är nåt vi hört förr - faktiskt kan det rentav vara en fördel. Men inse faktum att förordningar, direktiv och påbud som poesi betraktat aldrig kommer att bli någon listetta.


Det är möjligt att Molly Sandén faktiskt tänkte på EU när hon framförde "Så vill stjärnorna" med en inlevelse som övertygade i årets verkliga balladstänkare.



En riktig show på arenor i olika ställen i hela landet, känns inte det mer lockande än att plocka med papperslappar på en lördagsstängd skola som luktar desinfektionsmedel? Skapa lite fest kring valet.


Ta vara på det som finns, till exempelvis stormen som drar in i politiken i bland. Lite klädsam blåst i ansiktet kan friska upp vilken "combe-over" eller juristpage som helst. Fläktar finns (vindkraftsnurra?)

Mer läsning

Annons