Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flytt av 10 000 statliga jobb är småstadspolitik

Att den parlamentariska landsbygdskommittén kallar det för landsbygdspolitik att flytta ut statliga jobb från Stockholms innerstad till andra svenska småstäder är en sak. En annan sak är det när Sveriges Radio bekräftar den felaktiga beskrivningen genom att under sändningstid rapportera att 10 000 jobb flyttar ut på landsbygden.

Annons

Kritiska frågor borde ha ställts. I stället riskerar landsbygdspolitiken som begrepp och politiskt spelrum att urvattnas till att handla om all utveckling utanför Stockholm. Varken träffsäkert eller korrekt.

Det är skillnad på landsort i meningen bebyggelsen utanför huvudstaden och landsbygd i meningen en lantlig och inte tät bebyggelse. Det är inte på landsbygden som de 10 000 jobben kommer placeras ut. Utan det handlar om svenska småstäder som Östersund, Sundsvall och Hudiksvall. Att flytta ut statliga jobb från Stockholm beskrivs därför bäst som småstadspolitik, eller landsortspolitik om man så vill. För den skull är politiken självklart inte klandervärd, tvärtom är förslaget mycket bra.

Beslutet skulle innebära att staten minskar sina lokalkostnader. Bara det är ett sunt ekonomiskt argument varför staten inte bör lokalisera myndighetsjobb till Stockholms innerstad. Staten har en plikt att hushålla med medborgarnas pengar och skall gå till verksamhet inte (dyra) lokaler. Dessutom visar staten genom en utlokalisering att man vill hålla samman landet genom statlig verksamhet i hela Sverige.

De städer eller tätorter som tar del av utlokaliseringen kan se sig själva som vinnare. För växtkraften i en stad och region är det viktigt att man kan erbjuda en bred profil på arbetsmarknaden och inte hamna i en beroendeställning till enskilda företag eller branscher. I en beroendeställning kan dynamiken på arbetsmarknaden sättas ur spel ifall en enskild näring flyttar utomlands eller faller för konjunkturen.

Indirekt kommer landsbygden kunna ta del av den vinst en statlig utlokalisering innebär, men då genom arbetspendling. Arbetspendling räcker dock inte som politisk mål. Där gäller villkoren densamma för landsbygden som för stadens förorter. Områdena kan inte förpassas till att utvecklas till sovstäder där människor endast bor men inte bedriver ekonomisk aktivitet. Handlar, arbetar, investerar.

Om den parlamentariska landsbygdskommittén vill presentera 10 000 nya jobb till landsbygden då måste man först återgå till grundfrågan för all utveckling: Hur ökar vi den ekonomiska aktiviteten?

Mer läsning

Annons