Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förstör Halloween våra svenska traditioner?

Idag firas det amerikanska Halloween, dagen vi älskar att hata. Faktum är dock att det inte finns några rätt och fel när det kommer till högtider och hur de ska firas.

Annons

Idag är det den 31 oktober och USA firar högtiden Halloween. I Sverige kommer vi några dagar senare fira alla helgons dag. Runt om i världen firas andra högtider som anspelar på de döda och hedrar bandet mellan dem som gått bort och vi som finns kvar i livet.

Halloween kommer av "all hallows eve", vilket har ungefär samma betydelse som "alla helgons kväll". Ursprunget är ett kristet uppmärksammande av de döda och helgonen. Det finns forskare som tror att den kristna traditionen uppstått oberoende men många ser också paralleller till hur de döda hedrats i tidigare hednisk tradition. I den keltiska kulturen, som bland annat fanns på de brittiska öarna, firades under samma tid nyårsfirandet Samhaine. Att lägga tidpunkten för ett nytt år på hösten kan låta konstigt men ter sig naturligt om man är ett jordbrukarsamhälle. Det gamla skördeåret dör i början på november då allt är skördat och jorden går i vila. På samma sätt som jorden dör och återföds blev Samhaine en högtid för kontakten mellan de levande och de andra, döda och andar. Det var natten mellan två år då gränsen mellan olika världar var som svagast. En rad traditioner som kopplas samman med Samhaine verkar, om inte vara direkta föregångare så iallafall starkt inspirerande, till det amerikanska firandet av Halloween. Som att man klädde ut sig och gick mellan hus för att få gåvor.

Ingen tradition är klar, det finns inget givet facit för hur högtider ska firas och av vem.

Alla traditioner är hopsatta av många olika delar och de är föränderliga, anpassningsbara och under ständigt konstruerande. Ingen tradition är klar, det finns inget givet facit för hur högtider ska firas och av vem. Och det är just detta faktum som borde beaktas i diskussionen om huruvida det är "bra" eller "dåligt" att det amerikanska halloweenfirandet gjort intåg i Sverige. Det är helt enkelt inte en relevant motsättning. Vissa människor ogillar att döden firas i en delvis humoristisk och skräckbetonad högtid. De önskar stillhet eftertanke och lugn. I andra kulturer och för andra personer är det naturligt att närma sig frågan om vår egen dödlighet med livfullhet, om det så nu uttrycks i godis, kostymer eller middagar med pumpapajer.

Barnen gillar i alla fall Halloween.

Den viktiga faktorn är föränderligheten. Hur mycket vi än tycker att vårt eget sätt att fira på är "rätt" så struntar högtiderna själva i den typen av värderingar. De växer, krymper och förändras helt organiskt baserat på vilken funktion de fyller för människor. Det är fritt fram att undvika de traditioner som man själv inte gillar, oavsett anledning. Det är också fritt fram att konstatera för andra att man själv minsann inte vill tillbringa sin helg med det ena eller andra som man inte gillar.

Däremot kan man inte rimligen vänta sig att det ska finnas något objektivt rätt i frågan och att resten av samhället kommer rätta sig efter ens egen smak bara för att man tycker sig argumentera klokast.

Högtider och deras utveckling och förändring fungerar på samma sätt som evolutionen. Den bara händer, styrt av efterfrågan och miljö. Det är inte för det bättre, eller sämre, det bara är. Och någonstans kan det kanske finnas något allmänmänskligt trösterikt i det också. Vi kan tycka allt vi vill men det behöver inte betyda att någon lyssnar.

Mer läsning

Annons