Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framgångsfaktorn för C: Sticker ut i svensk politik

Centerpartiet går starkt i opinionen, men det finns goda skäl till ödmjukhet. Svenskarna gillar integriteten men kanske intelösningarna.

Annons

Det går bra för Centerpartiet just nu. Senaste opinionsmätningen från Novus och TV4 ger C högre stöd än vad de någonsin haft i Novus mätningar tidigare.

Det är också en känsla som märks när man talar med folk. Många pratar om att de funderar på att rösta C, partiet sticker ut på ett positivt sätt i ett i övrigt rätt deppigt politiskt landskap. Den viktigaste förklaringen stavas ryggrad. Många svenskar är trötta och besvikna på partier som sviker sina ideal när de möter verkligheten.

Miljöpartiets kollaps är det tydligaste exemplet. Inget av deras världsbild överlevde att sitta i regering. Godhetssnacket föll till förmån för gränskontroller. Nu försöker företrädarna mest låtsas som om det pinsamma aldrig hänt. Sådant märker medborgarna och gillar det inte. Genom den flyktingkris som drabbade Sverige förra året har alla partier utom tre förflyttat sina positioner. Vänsterparitet är lika långt från verkligheten som de alltid varit. SD är lika nationalistiska och obehagliga som de alltid varit. C har bäst nått igenom som en frihetlig försvarare av öppenhet, som ett alternativ till stängda gränser, förmodligen hjälpta till den positionen av Liberalernas interna kaos.

Det hedrar partiet att man konsekvent försökt möta de stora utmaningar som varit utifrån sina övertygelser. Man har inte kastat sina värderingar överbord bara för att temperaturen höjts och prövningarna blivit svårare. Istället har C konsekvent lagt nya förslag på lösningar och letat nya vägar, förändringar av systemen hellre än stängda gränser. Det är ett värdigt uppträdande i en tid av panikreaktioner och kappvändande. Annat kan man säga om regeringen. Först uppblåst retorik och rasismanklagelser vid varje ifrågasättande av den förda politiken, därefter helvändning och en stängd järndörr inför människor på flykt. Detta utan att skämmas för hyckleri och svagt ledarskap. För S var det egentligen inget större avsteg från partiets själ, man har en lång historia av att lägga retoriken åt sidan och göra det som man tror krävs. För MP var det däremot förödande.

För både de väljare som fortfarande tycker värderingar betyder något och de borgerliga liberaler som ännu tror på öppenhet och globalisering har C framstått som allt mer attraktiva. C gör dock bäst i att hålla huvudet kallt och förbi ödmjuka även i framgångarna. De förändringar som lyft partiet är också den typen av förändringar som kan fälla ett parti. För C sitter inte i regering och deras svar på landets utmaningar har inte prövats. C står för att de är mer benägna att ompröva systemen än att stänga gränserna, och svenskarna uppskattar denna integritet. Frågan är om man de facto uppskattar lösningarna. Svenskar är homogena och älskar sina system och sin skyddade tillvaro. Om det krävs att vi luckrar upp arbetsrätten för att fler ska kunna integreras och hitta en plats på den svenska arbetsmarknaden är det inte säkert att så många är beredda att ta det beslutet.

Om C nu kommer i regeringsställning efter nästa val måste deras lösningar kunna gå ihop med övriga allianspartiers. Sen måste medborgarna acceptera de förändringar i policy som kommer. Det kommer bli en tuff utmaning och därför finns det skäl till försiktighet med firandet.

Mer läsning

Annons