Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan landsbygdskommittén passera finansministern?

Annons

Läsningen av den parlamentariska landsbygdskommitténs utredning orsakar viss huvudvärk. De 75 olika förslagen är visserligen bra, dock något daterade. Flera av förslagen har funnits med i svensk politisk debatt i 20 år nu. Utredningens slutsatser liknar till stora delar de som Landsbygdskommitténs ordförande Karl-Erik Nilsson presenterade 2006. Den gången var politiken till stora delar oförankrad och genomfördes aldrig eftersom den hade svårt att passera Finansdepartementet. Dagens parlamentariska landsbygdskommitté står inför samma problem och frågan är ifall deras förslag över huvudtaget kommer genomföras.

STOCKHOLM 2017-01-04På onsdagen överlämnande den parlamentariska landsbygdskommitténs ordförande Johan Persson (t.v.) utredningens slutbetänkande till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (t.h.).

75 förslag är indelade i åtta olika områden: näringspolitik, digitalisering och transportinfrastruktur, kompetensförsörjning, bostadsplanering och samhällsplanering, tillgång till service, välfärd och kultur, statlig närvaro, styrning och samordning, civilsamhället.

Dessvärre har kommittén jobbat så brett att det skadat dess spets. När finansdepartementet läser utredningen kommer det vara svårt att utläsa vilka av förslagen som är särskilt viktiga och vilka som är mindre viktiga. Kommittén hade vunnit på att prioritera högst tre områden och ett av dessa områden hade absolut behövt vara skattepolitiken. Då hade förslag som återbäring av vattenkraftsmedel och differentiering av arbetsgivaravgifter kunnat finnas med.

Även kommitténs sammansättning väcker frågor om genomförandet eftersom partiernas val av representanter avslöjar med vilket allvar man går in i frågan. Socialdemokraterna har haft hela fyra representanter; ordförande är kommunalrådet Johan Persson (S) och till sin hjälp har han haft riksdagsledamöterna Anna-Caren Sätherberg (S), Monica Haider (S) och Mattias Jonsson (S).

Trots det finns det flera skrivningar som strider eller ifrågasätter den politik regeringen bedriver i dag. Här kan nämnas kilometerskatten, flygskatten och nedläggningen av Inlandsinnovation. Givet att tre av fyra socialdemokrater sitter i partistyrelsen undrar man varför det finns med.

Flera av partierna har representanter som lämnat riksdagen. Till exempel Kew Nordqvist (MP) som representerar ett regeringsparti, eller Ulf Berg (M) som representerar det största oppositionspartiet. Även kristdemokraten Irene Oscarsson sitter inte längre i riksdagen. Håkan Svenneling (V), Anders Forsberg (SD) och Emma Carlsson Löfdahl (L) är dessutom tre personer som saknar en framträdande ställning i sitt parti.

Av oppositionspartierna känns det som att bara Centerpartiet valt ut en representant med stark ställning i sitt parti, Kristina Yngwe. Givet att landsbygdskommittén består av politiker från fjäderviktsklassen och saknar representation från finansdepartementet väcker det frågor om förslagen har tillräcklig förankring i respektive parti. Kommer förslagen bli verklighet?

Undertecknad är tveksam och efterlyser en uppgörelse mellan representanter som kan tala för sitt parti. En uppgörelse borde självklart kretsa kring hur skatter och regler påverkar landsbygden.

Mer läsning

Annons