Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Åsling: Hatten av för Estland - från fattig kommunism till ekonomisk tiger

Jag får inte ihop ekvationen Estland. Ett land med 1,3 miljoner invånare och en yta ungefär lika stor som Jämtlands. Inga märkvärdiga naturtillgångar eller industri. Ett land som lämnade sovjetkommunismen och slog sig fri på 90-talet. I dag är man ett finanspolitiskt underbarn. Europas Hongkong om man så vill.

Annons
Ester viftar med estniska flaggor under en sång och dansfestival i Tallinn.

Hur har man lyckats komma så långt under så kort tid?

Genom hårt och effektivt arbete med sin ekonomi. Estland har idag särklass lägst statsskuld inom EU, endast 9 procent, räknat i procent av BNP. Den närmsta utmanaren är Luxemburg med en statsskuld på 23 procent. Här hemma i Sverige har vi en statsskuld på drygt 40 procent.

Genomsnittet i EU ligger på 81 procent, vi i Sverige anses alltså ha en låg statsskuld. Estland har däremot en exceptionellt låg statsskuld. Det här klarar esterna av samtidigt som man har en platt skatt omkring 20 procent och en budget i balans. Estland är Timbros våta dröm.

Vad har Estland gjort avkall på för att kunna ha en sådan exceptionellt låg statsskuld och låg (platt) inkomstskatt?

Inte försvaret i alla fall. Som medlem i Nato är Estland ett av få länder som lägger över 2 procent av sitt BNP på försvarsbudgeten. Som jämförelse lägger den ekonomiska jätten Tyskland endast 1,2 procent av sitt BNP på sitt försvar.

Även Estlands utbildningsystem hyllas i internationella rankingar. Tidigare ansågs Finland ha EU:s bästa skola, idag är det Estland. Man är dessutom på plats 5 i världen.

Allt är inte guld och gröna skogar. Även om Estland är finans- och skattepolitisk dröm har man en betydligt sämre sjukvård än Sverige, även bidrag till sjuka och arbetslösa är lägre.

I en internationell ranking framtagen av WHO kom Estland först på plats 77, det är ett riktigt svagt resultat. Rankingen kan dock kritiseras på två punkter: 1. Den utfördes år 2000 2. Det är svårt att ranka och betygsätta sjukvårdssystem internationellt.

Den som är arbetslös i Estland kan vänta sig en ersättning om 50 procent av den inkomst man hade när man arbetade, efter 100 dagar som arbetslös sjunker ersättningen till 40 procent.

Estländska bidragsnivåer är knappast något Sverige skulle kunna ta efter. Däremot hur bidragsansökningarna hanteras genom en digital ansökan. På så sätt behöver man inte vända sig till flera ställen och flera myndigheter. Den estländska digitaliseringen hyllas internationellt för att spara både tid och pengar.

I Sverige har vi en statsskuld som är fem gånger så hög som i Estland och inkomstskatter som är dubbelt så höga som Estlands. Vi betalar för en plusmeny, men vad får vi som inte Estland har?

Vad har Estland gjort avkall på?

Visst har Estland lägre bidrag och lägre standard på sin sjukvård. Men inte så pass mycket sämre att det förklarar hela skillnaden mellan Sveriges och Estlands ekonomi. Estland visar att vi i Sverige kan eftersträva en lägre statsskuld och lägre inkomstskatt utan att behöva göra avkall på kvalité och levnadsstandard.

Mer läsning

Annons