Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Centret som försöker jaga ikapp cyberangriparna

Det är ödets ironi att ”bronssoldaten” som gav upphov till att Natos cybercenter grundades ligger bara några hundra meter från centret i Tallinn. Beslutet att flytta monumentet utlöste kraftiga reaktioner från Ryssland 2007. Så kraftiga att vi kan prata om historiens första cyberkrig.

Annons

Lyssna på hela samtalet, på podd72.se eller ladda ned via iTunes och Acast.

Cyberförsvarsövningen Locked Shield 2017 är en del av verksamheten i Tallinn. Foto: pressbild från Nato CCDCOE.

– Som en följd av cyber­attackerna så fick vi Natocentret för cyberförsvar till Estland. Från mitt fönster här på kontoret kan jag nästan se statyn på kyrkogården intill, berättar Merle Maigre som är direktör för centret i ett samtal i Podd72.

Natocentret (med det formella namnet Nato Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence) ligger utanför Natos-kommandostruktur, och är öppet både för medlemsländer och partnerländer att delta i. Sverige, Finland och Österrike är med som partnerländer. Centrets tillkomst har direkt att göra med händelserna på våren 2007.

Efter den andra sovjetiska ockupationen av Estland restes ”bronssoldaten” som ett minne över Röda arm­éns seger över nazisterna. Monumentet var även ”den okände soldatens grav” med lämningar av stupade i centrala Tallinn.

Bronssoldatmonumentet före flytten. Bild från TT via AP Photo/NIPA, Timur Nisametdino.

För esterna var statyn mer en symbol för ockupationen. För många ryskspråkiga ett monument för stupade i ”Stora Fosterländska kriget”. Och när estniska regeringen bestämde sig för en flytt fick det starka reaktioner.

Det inleddes med kravaller innan Ryssland anföll i cyberrymden. Attackerna började samma dag som själva statyn flyttades till den militära kyrkogården. De fick konsekvenser för hemsidor och datasystem hos den estniska riksdag­en, banker, departement och mediebolag. Till det kom en stor mängd ”trollkommentarer” som drabbade större nyhetssajter.

Tio år senare är centrets roll att tänka lite längre, inte att slåss i ettornas och nollornas frontlinje. Cent­ret bidrar till utveckling, forskning och utbildning, och när ledarsidan gästar de gamla klassiska militärbarackerna en oktoberdag är det som att stiga in på vilket modernt kontor som helst.

Cybercentrets direktör Merle Maigre (grå kavaj) och Estlands president Kersti Kaljulaid (närmast bilden). Foto: pressbild från Nato CCDCOE.

Den nytillträdde direktören Merle Maigre tillhör den nya generationen säkerhetspolitiska veteraner, med en bakgrund som presidentens särskilde rådgivare och medarbetare hos förre Natochefen Anders Fogh Rasmussen.

– Den utveckling jag ser just nu är att frågan om cyberförsvar börjar sjunka in på högsta nivå, en del av vår uppgift är att försöka göra det tekniska språket tolkningsbart för det politiska ledarskapet.

Utmaningarna på cyberområdet är många, och angriparna blir både fler och mer sofistikerade. Och det är en bred skala av antagonister, från enskilda hackare till nätverk av ”aktivister”, ”terrorister” och ”kriminella” till statsaktörer som direkt eller indirekt ligger bakom angrepp.

Den danska olje- och rederijätten Maersk drabbades av kostnader på runt 2 miljarder kronor efter en cyberattack i somras. Taxitjänsten Uber fick data för 57 miljoner kunder och förare stulet och betalade 100 000 dollar i utpressning från hackarna.

Och i november rapporterade Sveriges Radio Ekot att IT-system från avlopp, brandlarm och infrastruktur ligger utan skydd och lösenord. Det gör det lättare för en angripare att komma åt och förstöra systemet eller det som systemet ska göra. Som sabotage mot ett vattenverk eller att spränga en tankstation. I samband med Georgienkriget 2008 sprängdes en gasledning genom hackning och i Ukraina har delar av elnätet släckts ned av cyberangrepp.

Det mest kända cyberangreppet är den ryska hackningen av Demokraternas e-post inför det amerikanska presidentvalet.

– Vi ser hur stora företag, som både kan förlora både ekonomiska värden och innovationer drabbas. Vi ser hur kritisk infrastruktur för kommunikation blir en måltavla, och med det kommer en lång rad vitala tjänster för det moderna samhället, som banker och telekommunikationer. Det är funktioner som vi använder varje dag och som behövs för att vårt samhälle ska fungera.

Att kunna sitta i en annan del av världen och för en stund slå ut motståndarens vardagssamhälle skapar en dimension i krigföringen som är ny.

Läs mer: Trafikverket attackerat - dags för nytt cyberhemvärn

Det är när vi kommer till cyberangrepp som slår undan benen för samhällets funktionalitet och förmåga att fungera som vi på allvar kliver in i cyberkrigets heta arena. Att kunna sitta i en annan del av världen och för en stund slå ut motståndarens vardagssamhälle skapar en dimension i krigföringen som är ny och som har suddiga internationella regler. Det är en del i "gråzonsproblematiken", gränslandet mellan krig och fred.

Kommer cyberförsvaret någonsin kunna komma ikapp cyberangreppen så att vi kan ta det lugnt?

– Jag tror inte det, hoten ligger alltid ett par steg före. Det är inte bara en paradox för cybersäkerheten, utan också en generell paradox för säkerhet och försvar; att vi förbereder oss för gårdagens krig. Utmaningen för oss på Cybercentret är att titta framåt och fortsätta att springa så att vi kan veta vad som finns bakom nästa kurva.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c) och återkommande ledarskribent på Östersunds-Posten (c) samt i övriga titlar i Hälsingland.

Intresserad av Säkerhetspolitik? Missa inte Podd 72! Podden handlar om att vara redo, om kriser, katastrofer, prepping, säkerhetspolitik och informationskrig. Finns att ladda ned på iTunes och Acast.

#32 Cyberdefence a never ending story

#31 En vitbok för ett nytt totalförsvar

#30 Finland 100 år: Okänd soldat och samtal med Ylva Grüne på Hotell Kämp

#29 The fight for justice with Bill Browder

#28 A dangerous time - with Pomerantsev & Silverman

#27 Hesa Fredrik som skrek vid fel tillfälle

#26 Federley om cyberhotet: "Vi är som en sittande anka som väntar på att bli skjuten"

#25 John R Schindler: "Trump has a childs understanding of American government"

#24 De finlandsfrivilligas minnesdag

#23 ÖB om pengarna, veteranerna, Aurora-17 och året som gick

#22 Målkonflikten kring resiliens - samtal med Helena Lindberg på MSB

#21 Uppsnack inför #FoFRK - totalförsvar, psykförsvar och bussresa i Polen

#20 Finland fyller 100 år i en utmanande tid

#19 Trump blir den fria världens ledare, kommer vintern nu?

#18 Missilsköld, ny ubåt och bussresa i Polen

#17 Finland´s FM Soini: "They know we will defend ourserselves like tigers and lions together"

#16 Security in the Baltic Sea region - a podcast with Edward Lucas

#15 "Lögn och förbannad dikt", samtal med försvarsministern om informationskriget

#14 Återvunnen självständighet firar 25 år och gasledningen som delar Europa

#13 kl 07:58 kom explosionen

#12 Brexitspecial 2 - Och nu då, vad hände och varför?

#11 Brexitspecial - inför omröstningen

#9 Fem år sen Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor

#8 Preppa för Sportlovskyla, kulturen i säkerhetsdoktrinen & Lars Wilderäng

#7 Maskrosrötter, fredsförsök i Syrien och hur Ryssland trollar litvinenkorapporten

#6 På FoFRK del 3: "ÖB lovar försöka stoppa Bergsjös anfall, finländska myter och energiplanering för krig"

#5: Från FoFRK del 2:"Sveriges förmåga får betyg, MSB:s GD och kvällspressens utsända"

#4: Från FoFRK 1: "En Skipper, en stjärnförfattare och en civil krishantering"

#3: Medborgaransvaret i Kris, Ryssland och besök på skräckhotellet

# 2: Så fixar du strömavbrottet & kan det bli krig på Balkan?

#1: Preppa med barn och Svarta svanar

Mer läsning

Annons