Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Förlorar vi lärdomarna från när helvetet tog slut ökar risken att vi får möta det igen

Den elfte timmen, på den elfte dagen, i den elfte månaden tystnade kanonerna och maskingevären på västfronten.
Kriget som skulle göra slut på alla krig var slut.
Helvetet av eld, lera, stål och död i skyttegravarnas dödskvarnar var över.

Annons

På söndag är det 100 år sedan vapenstilleståndet i första världskriget. Fyra år och uppemot 10 miljoner döda soldater, och omkring 6,5 miljoner dödade civila. Siffrorna varierar hur man räknar. En kontinent ödelades och tre kejsardömen och ett sultanat låg i ruiner.

Första världskriget blev slutet för den första stora globaliseringsperioden. Med kriget kom gränser, murar, handelshinder och förutsättningarna för nya och ännu grymmare katastrofer. Första världskriget sådde draksådden till andra världskriget, Förintelsen, nazismen, Gulag och Sovjetkommunismen.

Allt började med en gnista. En utlösande händelse. Osannolik så den inte kunde förutses, men som får så stora konsekvenser att världen kastas om.

För vem hade i förväg kunnat tro att ett taffligt och i grunden redan misslyckat mordförsök på en tronföljare på besök i Sarajevo skulle på grund av en felkörning sluta med att en serbisk nationalist fick iväg två skott till, som träffade, som dödade.

Sedan kom krigsförklaringarna som dominobrickor.

Mordet på den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand och hans hustru Sophie ledde till krig mellan Österrike-Ungern och Serbien. Sedan kom krigsförklaringarna som dominobrickor.

Ryssland mobiliserade. Tyskland förklarade krig mot Ryssland och Frankrike och gick in i Belgien. Storbritannien förklarade krig mot Tyskland och Österrike-Ungern. Ottomanska riket, Italien, USA, Japan med flera kom också efter hand in i kriget när skotten i Sarajevo blev Det Stora Kriget.

Röda Korset ordnade transporter med tåg genom Sverige av invalidiserade krigsfångar från Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern mellan åren 1915-1920 under och efter första världskriget.

Första världskriget ledde till dess utlöpare ryska inbördeskriget, Finlands frihetskrig, baltiska frihetskrigen, polsk-sovjetiska kriget innan frederna kunde inträda i Versailles 1919, Dorpat 1920 och Riga 1921.

Första världskriget satte stark prägel på litteratur och konst. Från JRR Tolkien till poeter som Wilfrid Owens vars diktverk fångade helvetet på västfronten, som under en gasattack i dikten ”Dulce et Decorum Est”:

”As under a green sea, I saw him drowning.

In all my dreams before my helpless sight,

He plunges at me, guttering, choking, drowning.”

Ture Nerman skrev redan 1916 dikten den Vackraste visan om Kärlek, som senare tonsattes av Lillebror Söderlund:

”Men den vackraste visan om kärleken

kom aldrig på pränt.

Den begrovs i en massgrav i Flandern

med en fattig parisstudent.”

I modern tid finns Peter Englunds mästerverk Stridens Skönheten och Sorg som är ett flätverk av biografier där vi får följa 19 människoöden.

Första världskrigets spöke vilar också över dagens värld som blir allt mer spänd. Minnena av världskriget och sedan det världskrig som följde gav oss Europeiska Unionen, FN, OSSE, Nato, WTO och en regelbaserad värld.

När den regelbaserade världens värderingar och institutioner försvagas ökar riskerna i världspolitiken.

När minnena bleknar har också insikterna om varför vi gör saker på ett visst sätt sjunkit undan. När den regelbaserade världens värderingar och institutioner försvagas ökar riskerna i världspolitiken. En oväntad händelse, en ny svart svan, kan utlösa en kedja händelser som leder till just den katastrof som första världskriget innebar.

På Tyne Cot-kyrkogården i Ypern i Flandern ligger kvarlevorna av 12 000 soldater  - merparten oidentifierade. På minnestavlorna hedras ytterligare 30 000 döda, vars kvarlevor aldrig hittats. Foto: Wiktor Nummelin / TT /

I samband med minneshögtiden i Frankrike på söndag träffas världens ledare. Samtidigt finns det världsledare som blickar bakåt och drömmer om tiden före första världskriget, som vill återupprätta gamla imperier, ändra gränser och som inte längre respekterar internationella regelverk.

Den olagliga annekteringen av Krim 2014 blev ett paradigmskifte. I östra Ukraina finns idag områden där skyttegravarna påminner om de från Flanderns fält.

Putins regim i Ryssland vill återupprätta inflytandet i det gamla imperieområdet som sträckte sig från Warszawa till Baltikum vidare till Åland och Torneälv. Imperiet omfattade självklart dagens Ukraina, Vitryssland och Kaukasien. Det här påpekade försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S) för några år sedan.

Viktor Orbán i Ungern som bygger oxymoronen ”illiberal demokrati” tittar inte helt utan längtan över gränserna mot gamla ungerska områden; framför allt mot Ukraina.

Sarajevo är alltjämt en europeisk krutdurk. Valet nyligen innebar att nationalister och separatister stärkte sina positioner i Bosnien-Hercegovinas delrepubliker. Ryssland försöker på olika sätt destabilisera regionen ytterligare.

Det ryska mordförsöket på Montenegros premiärminister avvärjdes och påverkansförsöken att stoppa en uppgörelse mellan den forna jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland i den infekterade namnfrågan slutade med att Ryssland fick sina relationer skadade i Aten. Samtidigt fortsätter nu det namnskiftade Nordmakedonien sina processer av integration i väst genom EU och Nato.

Ett nytt krig på Balkan som det på 90-talet kan inte längre uteslutas, liksom att det får spridningseffekter som 1914.

Sommaren 1914 tog Europa freden för given. Att ingen skulle väl vara så dum att det långa 1800-talets stora framsteg skulle äventyras av någon händelse i det avlägsna Sarajevo.

Sedan kom de nationalistiska yrorna och tron att ett litet krig snabbt skulle vara över innan allt var som förut igen.

Det blev inte så.

Som svensk är det ibland svårt att ta till sig historien som påverkar oss alla. För egen del har det varit besök på världskrigets slagfält i Verdun och Flandern med sina omfattande krigskyrkogårdar, och en bussresa i västra Polen där gränser och frontlinjer flutit fram och tillbaka som varit att den djupare förståelsen för EU som fredsprojekt verkligen sjönk in.

Ta gärna en minut eller två klockan 11 söndag den 11:e november åt att reflektera över vår tid och vår framtid medan kyrkklockorna ringer.

Vi är skyldiga de som fick sina liv förstörda av världskriget det.

Grafik från TT.

Uppdatering: En felaktig formulering om att Spanska sjukan indirekt skulle kunna ha påverkats av en motståndssvag befolkning på grund av matbrist på grund av kriget har strukits.

Mer läsning

Annons