Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Studenterna långt bak i kön

/
  • Det är orättvist att en högre utbildning endast ska vara möjlig för dem som har ekonomisk uppbackning.Foto: sCANPIX

Många studenter sliter med att få ihop ekonomin. Det är orättvist och orimligt att en högre utbildning ska vara möjlig, enbart för den som har tryggheten av ekonomisk back-up från anhöriga.

Annons

I retoriken har den studiesociala situationen fått utrymme både innan och efter valet. Löften om förbättring har givits, men få har dessvärre infriats.

I praktiken har frågorna gradvis dalat i prioriteringsordningen. Positionerna har heller inte stärkts av att ekonomin nu är hårt ansatt av lågkonjunktur, finansiell turbulens och prognoser om massarbetslöshet som tynger framtidsutsikterna.

Främst två saker var därför glädjande då den Studiesociala kommittén äntligen kom med sitt betänkande tidigare i veckan. Förslaget är dels att studiemedlen höjs med 400 kr i månaden.

Den student som vill förbättra sin ekonomiska situation ska inte längre straffas för det. Inkomstprövningen för studielånen avskaffas helt. I led med detta höjs också fribeloppet för bidraget med 30 000 kronor till 136 000 kronor per år för heltidsstuderande.

Motkravet är att genomströmningen i högskolan ska öka. Studiemedelssystemet utformas så att tydligare incitament ges för att den studerande ska klara av studierna inom utsatt tid, vilket ju hellre är möjligt om ekonomin fungerar.

Samma tidstak gäller inte för de längre utbildningarna. Ett måste om unga fortfarande ska kunna läsa till exempelvis veterinär och läkare. En nödvändighet naturligtvis, om rekryteringen till bland annat landstingen alls ska kunna fungera framöver.

Men utbildningsminister Lars Leijonborg (FP) lade snabbt sordin på betänkandet. Han gav inget hopp om att reformer av studiesocialkaraktär kommer att prioriteras.

Skälet han angav var just det ekonomiska läget. Realistiskt kanske, men hur som helst tråkigt. Faktum är att Leijonborg i och med detta framstår som en minister som helt gett upp, sitt eget inflytande såväl som visionen om kunskapssverige.

Lägg därtill forskningsförändringarna, som i sin utformning avsevärt hämmat landets mindre universitet, och det finns skäl att fråga vad det egentligen är för elitisering folkpartiet driver.

Det har sagts att kunskap och bildning är en av Alliansens vikigaste reformområden. Det är dags att leva upp till det också. Särskilt i kristider är det viktigt att planera framåt och inte bara ge vika inför dånet från domedagsprofetiorna.

Det är bara med kunskap som Sverige kan konkurrera. Utbildning får därför inte vara en lyx förbehållet några få.

Mer läsning

Annons