Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tendensiöst att jaga statliga personalfester

Vi behöver en offentlig verksamhet som fungerar och är effektiv, personalvård är också en del av den ekvationen.

Annons

Att uppmärksamma när skattepengar inte går till välfärdens kärnuppgifter, som skydd, rättsstat, välfärd och utbildning, är en bra sak. Vi har världens högsta skatter utan att för den sakens skull alltid ha världens bästa välfärd.

Varje krona någon har jobbat ihop som staten sedan lägger beslag på bör motiveras och gå till något vettigt. Privata initiativ som Slöseriombudsmannen har därför många gånger fyllt en viktig funktion, då man granskat och avslöjat hur offentliga medel ibland används till annat än sådant som kommer medborgarna till del.

Har det nyligen gjorts framgångsrika granskningar av användandet av våra skattepengar vill också andra in och gräva och få egna avslöjanden, även om de inte kan området så bra. Då får vi vulgärtolkningar, där det är mer intressant att piska upp stämningen än att göra en seriös översyn av hur samhället är uppbyggt och vad vi egentligen betalar skatt till. Det här har vi sett bra exempel på förra veckan, när både Aftonbladet och Expressen försökte göra stora gräv av att det offentliga, myndigheter och andra statliga arbetsgivare, lagt pengar på representation av slaget personalfester, kurser och konferenser. Exempel som definitivt kan klassas som onödiga blandas friskt med avslöjanden om att några tjänstemän fått mat och två glas vin för 400 kronor. En ytterst modest summa.

Även staten måste kunna vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Det innebär bland annat personalfester och att personalen ska slippa betala för sin egen jultallrik.

Det är bra att fler granskar användandet av skattepengar, men det exempel vi sett förra veckan har mest varit ett pinsamt sådant. Det är inte slöseri att det offentliga lägger några hundralappar på sin personal, det är tvärt om klokt.

Det finns nämligen en annan viktig aspekt till detta. Vi har en stor offentlig sektor i Sverige, och denna har en rad olika uppdrag och stor budget. Det borde vara i allas intresse, särskilt de som värnar skattepengar, att jobbet utförs väl och effektivt. Därför behöver vi duktiga och kompetenta medarbetare ute i det offentliga som gör ett bra jobb och håller nere kostnaderna. Inget är så dyrt som en verksamhet som inte fungerar.

För samma vecka har det varit avslöjanden om att landsting, i det här fallet Stockholms, lägger mycket pengar på konsulter. Bristerna inom den egna organisationens kompetens kräver att man hyr in annan arbetskraft. I norra Sverige har det under lång tid varit svår brist på personal inom sjukvården. Det beror inte på att det saknas utbildad personal, utan att personalen inte vill jobba i offentlig verksamhet. Och tacka för det, när man får höra om sjukhus som tvingar sina anställda att betala själva för en liten jultallrik då får man ju inte direkt intrycket av att de bryr sig om sina anställda.

Allt hänger ihop. Om vi ska ha en offentlig verksamhet som fungerar, då måste kompetent personal jobba där, då måste det offentliga också ta hand om och uppmuntra sin personal. Är man intresserad av välfungerande myndigheter är det ingen bra början att skälla på dem när de så mycket som försöker ha en bra personalpolitik. Den som inte värderar sin personal kan inte heller räkna med att bli en attraktiv arbetsgivare.

Därför var det så befriande att läsa ett inlägg av Mikael Odenberg, tidigare minister och nu på Svenska kraftnät, om att Expressen frågat ut honom om hans personalfest och om huruvida kostnaderna varit för höga, min personal är värd varenda krona. Det vill säga, han värderar sina anställda, och tar hand om dem lite extra ibland, för att de sedan ska göra ett så bra jobb som möjligt.

Mer läsning

Annons