Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Orättvis behandling av knallarna

Skatteverket har med sin märkliga prioritering nu bestämt att även landets knallar måste ha godkända kassaregister. Det riskerar att bli ett hårt slag.

Annons

Förra helgen var många i Östersund och omnejd och besökte den populära Storsjöyran. Denna vecka pågår Medeltidsveckan i Visby på Gotland. Runt om i landet finns en rad andra små mindre arrangemang, stadsfestivaler och marknader som ofta är varmt uppskattade av medborgare och det lokala näringslivet. En sak de har gemensamt är att de är en typisk marknad för knallar. Knallar kallas den som säljer hantverk, godis och andra varor i sina små stånd runt om på marknader i Sverige. En undersökning konstaterade 5000 aktiva knallar varav 1200 som jobbade heltid med att resa runt och sälja sina varor.

För några år sedan bestämde Skatteverket att alla verksamheter där försäljning sker, även de mindre, skulle ha ett godkänt kassaregister. En sådan maskin som lämnar ut godkända kvitton efter varje köp, för att undvika att små företag fuskar med skatten. Knallarna blev dock undantagna, de var så få och hade sina särskilda villkor med sin kringresande tillvaro att de inte behövde skaffa fram de dyra och komplicerade kassaapparaterna.

Men sedan den 1 januari 2014 är det slut på det också. Även knallarna ska från och med nu köpa in de av skatteverket godkända kassaregistren för att inte åka på böter. Det gäller för alla som säljer mer än 170 000 per år, inklusive moms. Utslaget på ett år blir det ungefär 14000 i månaden, ingenting om man tänker att det faller bort moms, avgifter, inköp och sedan lön. Det räcker alltså att vara en knallare med en tämligen blygsam försäljning för att hamna i skottgluggen för fogdarna på skatteverket.

Att köpa in dessa godkända kassaregister är inte en helt enkel affär. För det första kostar de en bra slant, 10 000, 15 000 får de flesta räkna med att lägga ut. Det är inte alla som har så stora marginaler i sin verksamhet att de kan göra en sådan investering utan att blinka. För det andra så finns det ett svårlöst dilemma för knallarna där de fastnar mellan två olika myndigheter och deras krav, vilket inte är någon angenäm position i byråkratins förlovade land. Elsäkerhetsverket kräver nämligen att det ska finnas en viss strömstyrka till de godkända kassaregistren. Infrastruktur som inte alltid finns att tillgå ute på landets marknader. Maskinerna får inte heller hanteras utomhus i allt för kallt väder, eller i regn. Någon som ter sig omöjligt för den som exempelvis vill sälja sitt hantverk på Jokkmokks-marknad eller i sommarsverige i allmänhet.

Det är givetvis viktigt att alla som lever i Sverige är med och bidrar och följer lagen för att betala sin del av skatten. Skatteintäkterna behövs för att vi ska gemensamt kunna driva vår viktiga välfärd och samhällsservice. Men det är svårt att se varför just Sveriges 5000 knallare skulle vara den absolut viktigaste gruppen att dra åt tumskruvarna på för att få in mer i skatteintäkter.

Vi har ändå relativt hanterbara regler för stora företags när de gör sin skatteplanering. Även råvaruskatten för utländska bolag som bryter mineraler i Sverige är låg med internationella mått mätt. Med detta faktum i åtanke blir beslutet att i stället sätta press på några få knallare ännu mer omotiverat. Vad förväntar man sig från Skatteverkets sida kunna åstadkomma med sina nya regler, annat än plågeri av de människor som sysselsätter sig med att resa runt på marknader och sälja polkagrisar och läderväskor?

Vi ser redan sorgliga konsekvenser av de nya reglerna, en enkät genomförd av knallarnas branschtidning, Torg- och Marknadsnytt, uppger 45 procent av svarande att de kommer sluta med sin verksamhet på grund av de nya reglerna. Så gör man som myndighet för att framgångsrikt förstöra och kväva ett svenskt kulturarv och en entreprenörsanda i det lilla.