Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ordningsomdömen inte rätt väg

Alliansen är nu för förslaget om ordningsomdömen i skolan. Utformningen är dock tämligen tandlös och förslaget är inte någon särskilt bra idé överhuvudtaget.

Annons

Folkpartiet har länge uppvaktat Alliansen i frågan om ordningsomdömen. Efter senaste vändan på Harpsund ser det nu ut som de till slut vunnit en kompromissrunda och förslaget verkar bli en del av valplattformen. Känslan är dock att det blev något av en tummetott. Benämningen blir omdömen och inte betyg, det kommer vara frivillig för skolorna att införa och ska inte stå med i slutbetyget. Det finns kanske en rätt god anledning till att förslaget skrivits ner till något tämligen tandlöst, och det är att det i själva verket inte är en vidare bra idé.

Tanken bakom är fullt förståelig. Det finns ett starkt tryck från delar av opinionen att införa någon form av betyg eller omdöme i ordning. Svenskt Näringsliv har exempelvis presenterat en undersökning gjord bland sina medlemmar tidigare i år som visar att tre av fyra medlemsföretag helt eller delvis instämmer i påståendet om att elever bör få omdömen i beteende i skolan.

Respektfullt bemötande, uthållighet i arbetet, ordningsamhet och förmåga att passa tider var de egenskaper som nio av tio företagare vill se i sina medarbetare men som bara två av tio ansåg att skolan lyckades förmedla. Att företagare vill ha medarbetare som sköter sig och att unga inte alltid går ut skolan med respekt för vikten av dessa egenskaper går knappast att säga emot.

Däremot lär det förslag Alliansen nu enats bakom inte göra underverk i frågan. Det är ändå ett helt frivilligt omdöme att införa och kommer ändå inte synas på slutbetyget. Man måste även fråga sig vad ett sådant omdömesbetyg ska spegla. Vad med den överintelligenta eleven från arbetarklasshem som aldrig fostrats i att sitta tyst och snäll och äta med besticken i rätt ordning men som har ett fantastiskt kreativt sinnelag? Vad med den samhällsengagerade som skolkar från lektioner i samhällskunskap som bara tråkar ut hen för att istället engagera sig politiskt redan i unga år?

Det är inte helt självklart att ett ordningsomdöme skulle spegla deras personlighet rättvist. Att straffa ut dem som är annorlunda än mer genom att försöka pressa dem i en tämligen kultur- och klassberoende mall av vad rätt uppförande är, det är inget blivande framgångskoncept för svensk skola. Är en elev stökig och våldsam på riktigt kommer det knappast att missas av skolan och borde snarare följas upp med en utredning av hälsa och hemförhållanden än ett omdöme på ett papper.

Istället riskerar ordningsomdömet att bli ett sätt att godtyckligt straffa elever som kan ha mycket att bidra med men som inte passar in i den välartade klassens uppförandekod.