Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oroväckande ögonblicksbilder från en lyckligare tid

En fullständigt unik konstsäsong på Jamtli krackelerar sönder inför hela landets blickar.

I lördags var det vernissage för Britt Hillboms utställning på Galleri S. Britt, som kommer från Sikeå i Västerbotten, ställde senast ut 2010 på Härke konstcentrum och 2006 på Ahlbergshallen i Östersund.

Det är en på många sätt väldigt konsekvent utställning som visas. Dels handlar det helt uteslutande om grafik. Dels så är nästan samtliga verk väldigt rena, avskalade, på gränsen till minimalistiska, i sina motiv. I det första och andra rummet så handlar det nästan uteslutande om lekar, mest med flickor ensamma eller i grupp, men några pojkar finns också.

I det inre rummet finns ett annat uttryck, mer svärta, lite oroväckande djur och en annan motivvärld där det oskuldsfulla, lekfulla, inte alls är närvarande.

Britt Hillbom har hittat sitt uttryck och hon förfinar det ständigt. Bäst här är bladen i torrnål. Den lite korniga ytan som ger en gammeldags lyster. Linjespelet hos flickorna med hopprep och kläder eller annat som framträder som enda motiv utan bakgrunder eller miljö. Det minner om barnboksillustrationer från förr, men upplevs samtidigt i dagens värld som lite oroväckande ögonblicksbilder från en lyckligare tid på gränsen till annat. En märklig oro är ständigt närvarande i motivens på ytan så enkla idyll.

I några serigrafier finns också färg tillförd. Det blir ett helt annat uttryck i dessa bilder. Mer illustrerande och utan den där oron i gråskalorna. Här finns också några etsningar och en liten animation som visas på en skärm på väggen. En enkelt tecknad kvinna går på en trampolin och verket heter tydligt nog ”Våga”.

Den som tror att en utställning med i stort sett enbart grafiska blad måste vara tråkig har all anledning att skynda till Galleri S. För här är den grafiska tekniken ett mål i sig och inget medel för att framställa billigare konst. Dessa verk hade inte kunnat skapas på något annat sätt för att få fram det unika uttrycket.

Utställningen på Galleri S finns kvar till 12 september.

Jamtli höll i år på att få till en för ett landsortsmuseum fullständigt unik konstsäsong. Först alla de bästa konstverken ur samlingarna med många av de största och bästa lokalt förankrade namnen i ”100 år och hundra konstnärer”. Sedan alla de stora svenska och nordiska mästarna i den spännande utställningen ”Nära & Fjärran”, bestående av väldigt generösa lån från Nationalmuseums skattkammare.

Det sista steget på den tänkta konstens trestegsraket skulle vara utställningen ”Udda & jämt” med vernissage 30 september. En utställning som skulle visa den bästa svenska samtidskonsten med 16 speciellt inbjudna konstnärer, och de som bjudits in var verkligen de främsta just nu. När jag läste det i våras var jag imponerad över att man vågade bjuda in så kontroversiella namn som Lars Vilks och Anna Odell tillsammans med storheter som Linn Fernström, Karin Mamma Andersson, Jockum Nordström, Marianne Lindberg De Geer, med flera. För första gången någonsin skulle Jamtli satsa brett på samtidskonst. Med utställningen ”Kjartan i stan” visade ju att man ändå inte var rädd att visa kontroversiell konst.

Men tänk att något så rätt och så bra tänkt kan bli så fel. Det började med att Nationalmuseum inte ville ha sina dyrgripar i ett museum som samtidigt visade Lars Vilks konst. Därför bröts Lars Vilks och Anna Odell ut från de ursprungliga 16 och skulle visas med början 13 december. Ja, och så kom då förra veckan det på alla sätt väldigt märkliga beslutet att stoppa Lars Vilks från att ställa ut alls på den utställning man själva bjudit in honom till.

Den krystade anledningen till nejet är Lars Vilks utannonserade medverkan på en konferens i New York. Alltså en konferens som ännu inte ens ägt rum. Men denna medverkan i den konferens som ännu inte ägt rum påstås av Jamtli på något sätt innebära att en muslimsk barnfamilj inte skulle kunna besöka Jamtli . Det är alltså inte det konstverk som skulle visas som var problemet, utan vad konstnären/privatpersonen väljer att delta i för konferenser.

Nu har detta plötsligt påkomna förbud, riktat mot en person man själva valt att bjuda in, gett upphov till att i skrivande stund fyra konstnärer har hoppat av utställningen – det är tunga namn som Marianne Lindberg De Geer, Karin Mamma Andersson, Jockum Nordström och Ola Åstrand. Kvar är just nu Zandra Ahl, Claes Eklundh, Linn Fernström, Per B Sundberg, Annemari Nordin, Andreas Poppelier, Viktor Rosdahl, David Svensson, Magnus Wallin samt Anna Odell. Gissningsvis kommer ytterligare namn nu att lämna utställningen.

I Radio Jämtland blev jag tillfrågad vad jag tyckte om beslutet. Så här sa jag för en vecka sedan: Lika modigt, och naivt korkat, som det var att bjuda in Lars Vilks. Lika fegt, och naivt korkat, är det nu att stoppa hans medverkan.

Kort sagt. Bjuder man in en kontroversiell konstnär och provokatör till en utställning, så stoppar man inte honom sedan just för att han är kontroversiell och provocerar. Den enda acceptabla anledning Jamtli haft att stoppa Lars Vilks efter sin inbjudan är om det verk han ville visa skulle vara straffbart att visa – men så var uppenbarligen inte fallet.

Många verkar inte ha förstått den enorma skillnaden i att inte bjuda in Lars Vilks, vilket hade varit helt i sin ordning, och att som nu var fallet – bjuda in honom och sedan stoppa honom.

Jamtlis hela hantering av detta är inte snygg. Och det är alla vi i länet som gillar konst som drabbas hårdast när något så uttänkt och bra nu krackelerar sönder inför hela landets blickar …