Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

OS-stjärna trivs med flytt till Åre

Sundsvall får vänta ett tag till.
– Det är ändå hemma för mig, men just nu passar detta bäst, säger Anna Holmlund, som valt att flytta ännu längre västerut.
Från Östersund till Åre. Eller från ett vintersportcentrum till ett alpint Mekka...

Annons

Tillsammans med sin sambo och landslagskompis Victor Öhling-Norberg hyr hon sedan en dryg vecka tillbaka ena våningen i en nybyggd fjällstuga.

Med Åresjön i blickfånget från farstubron och med VM-backarna och skicrossanläggningen åt andra hållet.

Det är vidunderligt vackert när vi hälsar på, i strålande sol och en försommargrönska som gör att det till och med i västra Jämtland känns långt till både hösten och vintern.

– Men det går fort. Det gör det alltid. Och vi är i full gång med träningen igen.

Men närheten till Universitetet och Vintersport-centrum, då ? Kommer ni att sakna det?

– Jo, men det går ju lätt att ta sid de tio milen dit, när vi gör våra tester och så...

Efter ett fjolår som präglades av läkning, rehabilitering, uppbyggnad och envis kamp i rekordfart mot klockan, för att försöka komma i tävlingsdugligt skick igen.

Som väl de flesta minns slutade det med ett olympiskt brons och Sveriges första skicrossmedalj!

– Ja, otroligt nog, ler Anna.

För att i nästa ögonblick visar upp sitt ärrade och tidigare sargade knä.

– Benet är ju ännu inte riktigt ”ikapp” det andra storleksmässigt...

Den här våren är hon med från start och ser fram emot att kunna köra mer normal träning.

– Och Åre är ju helt perfekt året om. Här finns allt, och just nu blir det en hel del cykling.

På landsväg och i terrängen, där hon dock den närmaste tiden undviker down hill på grund av skaderisken.

Victor, ”VÖN”, kallad, är sjuk och får stanna inomhus och mest i sängen under vårt besök.

Försäsongen präglas också av i huvudsak träning på hemmaplan.

Till skillnad från det alpina landslaget blir det inga snöläger under sommaren.

Skicrosslandslaget är fortfarande fattigt, trots framgångarna, och speciellt året direkt efter ett OS märks detta.

– Det är tufft, medger Anna.

– Man får vara glad för de sponsorer som vill vara kvar. Att tro på en massa nya är att tro på lite för mycket, och stödet från SOK blir heller ingen rik på. Det märks att det är nästan fyra år till nästa OS, förklarar hon.

Vid 27 års ålder vill dock Anna Holmlund fortfarande satsa på det skojigaste som finns.

Och ett nytt OS i Sydkorea 2018?

– Klart man skulle vilja, men jag har lärt mig att inte titta alltför långt framåt, säger Anna Holmlund, som efter Vancouver-OS hann med två svåra knäskador och ett hårt slit för att komma tillbaka.

Men så har också livet kretsar runt idrotten så länge hon kan minnas.

– Fast jag har ju påbörjat en utbildning vid Handels, bland annat, och ska väl ta tag i det någon gång i framtiden.

Men nu är det Åre som gäller. Och snart ett par veckors semester, då Sundsvall är högprioriterat.

– Där har jag ju allt (det andra). Mamma, pappa, ett par av syskonen och gamla kompisar. Man vill hinna med så mycket.