Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En 100-åring med strålande utsikter

/
  • Utsikten går inte att klaga på från Rådhusets högsta topp, 51 meter över marken.
  • Fastighetsskötaren Gunnar Svensson hittar i de flesta skrymslen, som här  i källar­utrymmet  under entrétrappen, där en skomakare hade sin verkstad en gång i tiden.
  • Klockorna som ljuder varje timme är numera datorstyrda och väger sina modiga kilon.
  • Storsjöodjurets son Birgers skatt­kista återfanns häromdagen i torn­et, fylld av massa guldpengar.
  • – Här inne i det förstärkta utrymmet i tornet var det tänkt att lottor och hemvärn skulle söka skydd vid eventuellt flyganfall mot Rådhuset, berättar Karin Henriksson.
  • Ett Rådhus helt byggt i lego kommer besökarna att kunna se i helgen.
  • Högre än så här kommer du inte i Rådhuset. På väggarna finns inristade namn och årtal, förvånansvärt många från då huset just var färdigbyggt, alltså 1912.
  • Exakt i dag för 100 år sedan stod Rådhuset färdigt. Under hela helgen, med start i dag, kommer Rådhuset därför att firas grundligt.

Östersunds rådhus började byggas 1909. Tre år senare, 23 november 1912, kunde det invigas under pompa och ståt.

I dag fyller huset 100 år.

Annons

Högst upp i Rådhuset, inne i lökkupolen på taket, ända högst upp i spiran, är det smalt. Står man där inne får man nästan känslan av att allt vajar lite i vinden. På väggarna är det inristat namn och datum, förvånande många från 1912 då huset stod färdigt.

Vet ni förresten att lökkupolen kom till för att alla bönder skulle känna sig hemma.

När huset byggdes ansåg många att det var ett enda stort skrytbygge. Det gick så långt att folket kastade sten på byggarbetarna. Och för att på något sätt lugna folket, mestadels bönderna, så ritade arkitekten till en lökkupol på tornet. Och själva kupolen är inspirerad av klockstaplar i trakten, bland annat Hackås och på Frösön, även det för att bönderna skulle känna sig hemma.

När järnvägen kom till Östersund började staden växa kraftigt. I det läget tyckte man att ett stadshus skulle sitta fint och därför utlystes en arkitekttävling som skåningen och arkitekten Bertil Wallberg tog hem. Tre år senare stod Rådhuset klart. Byggmästare var Johan August Hellström.

Men det visade sig då bygget var klart att det var på tok för stort. Under några år samlades därför polis, häkte, systembolag och läkare i byggnaden. Även en skomakare fanns under stora entrétrappan. I delar av huset bodde också folk.

Det finns många skrönor om hur Rådhuset är hemsökt av spöken och vålnader. Hur tavlor hänger på andra ställen eller att stolar och bord inte står där de ska när personalen kommer åter dagen efter. Men personalen tar det hela med ro.

– Men det finns svarta handavtryck uppe på en av takåsarna. Vems och hur de kommit dit är oklart. Fast antagligen tillhör de en modig takläggare eller reparatör som använt en hel del olja, säger Karin Henriksson, som ingår i arrangörsstaben för firandet av 100-åringen.

Längst ne r i huset finns källaren som förr i tiden inrymde bland mycket annat arresten, fyra celler som man än i dag ser spår av.

– Säkert helt rymningssäkra. Väggarna är metertjocka och vi befinner oss tre meter under jordytan, säger fastighetsskötaren Gunnar Svensson då han för oss den långa vägen ner till grunden av huset.

Allra mest gillar han Domsalen, Rådhussalen och trapphuset.

– Där är det mäktigast och allt är så välgjort. Hantverkarna var oerhört duktiga. Visst känns det lite speciellt att få sköta detta på bästa sätt, säger Svensson.

I de nedre delarna av fastigheten fanns förr även en skomakare. I en lucka i höjd med markplanet ser man ingången till skomakarverkstaden på högra sidan av den mäktiga trappan som leder in till huvudentrén.

Under andra världskriget fungerade Rådhuset som flygspanartorn för såväl lottor som hemvärnet. I tornet finns ett utrymme med extra tjocka väggar som skulle fungera som skydd i händelse av flyganfall.

I dag används byggnaden enbart för kommunal verksamhet. Och som kommunal byggnad har Rådhuset blivit framröstat till Sveriges bästa kommunhus, i en kamp med landets övriga nära 300 kommun- och rådhus.

Rådhuset ansågs vara det vackraste, mest omtyckt av befolkningen, mest praktiska och mest spännande i tävlingen som Svenska kommunaltjänstemannaförbundet anordnade.

Karin Henriksson har arbetat med förberedelserna inför firandet av Rådhusets 100-årsfirande under ett års tid. Det är inte många delar av fastigheten som hon inte besökt. Här är hon på taket, alldeles under lökkupolen.

Annons