Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stress är vanligaste orsaken till sjukskrivning

/
  • Psykologen Madeleine Carlier har lång erfarenhet av att arbeta med patienter med utmattningssyndrom.

Sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren. Det är nu den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige, enligt statistik från Försäkringskassan.

Annons

I sitt jobb som psykolog vid psykosociala enheten, Torvalla hälsocentral, möter Madeleine Carlier ofta patienter med utmattningssyndrom.

– Ungefär hälften av mina patienter har utmattningssyndrom, säger Madeleine Carlier.

Hon beskriver det som en svår trötthet som inte går att vila bort. Den drabbade känner sig utmattad kroppsligt och mentalt. Man har problem med uppmärksamhet, koncentration och minnet. Man besväras av sömnsvårigheter, känner en ökad oro och ångest, och är enormt stresskänslig.

– Det handlar om långvarig belastning där kroppens olika system långsamt nöts ned och till slut går man helt enkelt sönder och går in i den berömda väggen, säger hon och fortsätter:

– UMS innebär också att man hamnar i en rejäl kris. Självkänslan och självförtroendet sjunker, och de flesta drar sig undan socialt. De tankemässiga symtomen gör att man känner sig dement eller dum i huvudet. Man har svårt att ta in information och svårt att ta itu med saker, och de flesta blir nedstämda, säger Madeleine Carlier.

Varför drabbas man av utmattningssyndrom?

– Oftast är det en kombination av olika faktorer som ligger bakom. Dagens samhälle är tufft. Det är väldigt individualiserat och ställer stora krav på den enskilda personen. Andra faktorer har med arbetet att göra; dålig arbetsmiljö, för hög belastning, för lite personal med mera. Personlighetsfaktorer har stor betydelse, till exempel hur man hanterar stress och påfrestningar. Kanske har man en livsstil som inte är hållbar, man försöker få in för mycket under dygnets 24 timmar. I grund och botten handlar det om en obalans mellan krav och resurser.

Enligt statistik från Försäkringskassan är det vanligast bland kvinnor i 30-års åldern. Vilka fler drabbas?

– Det är vanligast bland kvinnor, men jag möter betydligt fler som är 40 plus än i 30-års åldern. Även alltfler män drabbas av utmattningssyndrom och det har också gått ner i ålder. Vi har i dag en del patienter i 20-års åldern som har UMS.

Hur behandlar man utmattningssyndrom?

– Sjukskrivning är en förutsättning. Jag tycker det är viktigt med stödsamtal. Att ha någon som stöttar hela vägen, någon som förstår sig på utmattningssyndrom och vet vad som behövs. Under den första tiden av sjukskrivningen är det fokus på sömn, vila och återhämtning. Det är också viktigt att hjälpa person att sänka kraven och inte tappa sugen. Efterhand behöver man föra in och jobba med återuppbyggande åtgärder. Det handlar om att komma igång med enkla rutiner som att komma upp på morgonen och klara av dagen. Jag förespråkar lugna aktiviteter som exempelvis promenader, yoga eller simning för att hjälpa kroppen och hjärnan med reparationsarbetet. Det är också viktigt att börja ta sig ut socialt igen.

När man kommit så långt att man börjar återfå kraft och har fått till en någorlunda fungerande vardag hemma, är det dags att börja arbetsträna. Det kan börja med så lite som två timmar, två gånger i veckan, som sedan sakta utökas. Min erfarenhet säger att det oftast fungerar bättre att arbetsträna på en annan arbetsplats än sin tidigare, särskilt om det var orsaker där som gjorde att man blev utmattad.

Det är väldigt vanligt att behandling av utmattningssyndrom kombineras med antidepressiva mediciner, men jag anser att det är en ineffektiv medicinering vid UMS och att det sätts in alldeles för snabbt. All nedstämdhet är inte depression. Min erfarenhet är att det har gått bättre för de patienter som jag haft i behandling som inte har fått medicin.

Går det att förebygga?

– Jag tror inte att det går att förebygga till 100 procent. Vi kan inte vaccinera oss mot livets påfrestningar, men man kan göra en hel del för att minska risken att bli utmattad. Det handlar mycket om livsstil. Ta hand om dig själv, se till att vila och återhämta dig, sänk kraven på dig själv och livet och se till att ha goda relationer. Om möjligt: stanna inte på en destruktiv arbetsplats, där man inte åtgärdar problemen, säger Madeleine Carlier.

Läs också:

"Det handlar om verkliga hjärnskador"

Agneta – äventyraren med hjärnkoll

Medveten närvaro kan vara till hjälp vid problem med stress

Missa inte vår nya nyhetsapp för Iphone och Android:

Klicka här för att ladda hem för Iphone

Klicka här för att ladda hem för Android

Mer läsning

Annons