Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vitvaror slängs i onödan – snart kan det löna sig att reparera

/
  • Villy Erlandsson vill minska på berget av slängda vitvaror. En lösning kan vara att införa rot-avdrag för reparationer och en skrotavgift, tror han.
  • Bengt Pålsson från Lit har lämnat en frysbox på återvinningsstationen i Odenskog. Den kostar troligtvis flera tusenlappar att reparera, så det var inget alternativ.– Nej, jag har redan köpt en ny för 1 795 kronor, berättar han.

Varje år slängs det tusentals hushållsmaskiner i Östersund.

Många av dem helt i onödan. Det hävdar i alla fall Villy Erlandsson på Östersunds hushållsservice.

Men om miljöpartiets förslag blir verklighet i framtiden så kan det bli ändring på det.

Annons

Enligt Miljöpartiets förslag ska rot-avdraget utvidgas och inte som i dag bara omfatta exempelvis nya golv och köksrenoveringar. Skattesubventioneringen ska även gälla reparationer av maskiner och inventarier i hemmet, till exempel diskmaskinen, kylskåpet och värmepannan. Sådant som i normalfallet ingår i fastigheten vid försäljning

Dessutom vill partiet sänka momsen för skomakare, skräddare och cykelreparatörer från 25 procent till 12 procent. De vill helt enkelt att det ska löna sig att reparera det gamla, i stället för att slita, slänga och köpa nytt. Om det blir billigare att reparera kommer fler att välja kvalitetsvaror som man använder en längre tid. Det minskar förbrukningen av energi, kemikalier och råvaror. Därutöver ger det möjligheter att öka sysselsättningen i enklare servicebranscher, tror partiet.

Villy Erlandsson anser att något måste göras åt berget av vitvaror som hamnar på tippen. Däremot är han lite tveksam till om rot-avdrag för reparationer är hela lösningen.

– Arbetskostnaden för att reparera till exempel ett kylskåp är ganska liten, oftast runt 1000 kronor, så kunden skulle inte spara så mycket pengar på ett rot-avdrag. Den stora kostnaden är reservdelarna, och då blir det i slutändan billigare att köpa nytt ändå. En ny frysbox kostar ju para ett par tusenlappar, säger Villy Erlandsson.

Vad tror han då är lösningen:

– Om det är en miljövinst man vill göra, så är det nog bättre att införa en skrotavgift på några tusenlappar när man köper varan. Det ingår redan en miljöavgift i priset för hushållsmaskiner, men den är så liten att den inte märks. Om maskinen kostar mer, och om man dessutom inför ett rot-avdrag så kan det löna sig för kunden att reparera i stället för att slänga och köpa nytt.

Gustav Danielsson, driftschef på återvinningscentralerna i Östersunds kommun, ser sorgliga effekter av konsumtionssamhället. På återvinningscentralen i Odenskog kommer det in mellan 120–300 vitvaror per månad. En del är knappt använda.

– En del är 70-talsmöbler som helt enkelt blivit för gamla, men många slängs för att de inte passar in i köket. Vi märker exempelvis när affärerna kör vitvaru-kampanjer, då kommer det hit folk och slänger möbler som till och med kan vara oanvända. Det är likadant med tv-apparater, berättar Gustav Danielsson.

Thomas Lindström, jobbar på Gräfsåsens avfallsanläggning. Där kommer det in varje månad mellan 70–100 kylmöbler, och ungefär samma antal hushållsmaskiner, såsom torktumlare, tvättmaskiner och diskmaskiner.

– En del tror att det kostar att lämna sina hushållsmaskiner här, och därför händer det att vi hittar vitvaror framför grindarna och längs skogsbilvägar, berättar Thomas Lindström.

Villy Erlandsson konstaterar:

– Det är för sorgligt hur mycket som slängs. Någonting är fel när det går att frakta hit varor från andra sidan jorden, och ändå sälja dem så billigt. Kanske är det så att energin helt enkelt är för billig!

Mer läsning

Annons