Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Pär Jönsson (M) har gått till förvaltningsrätten

Östersunds kommun bör sluta vara borgensman för Folkets hus, eller åtminstone ta ut en borgensavgift.

Det tycker oppositionsrådet Pär Jönsson (M), som anser att kommunen bryter mot lagen.

Annons

Vid senaste kommunfullmäktigemötet i Östersund beslutade en majoritet av politikerna att Östersunds kommun ska strama upp sitt borgensförhållande till Folkets hus-föreningen.

Det gjordes genom en ändring från en generell borgen till en så kallad proprieborgen, som är knuten till specifika lån som Folkets hus har.

Dessutom beslutades att borgensåtagandet från kommunen ska minska med en miljon kronor per år, vilket gör att åtagandet är helt avvecklat år 2030.

Men oppositionsrådet Pär Jönsson (M) tyckte i stället att kommunen ska sluta stå som borgensman helt och hållet, eller åtminstone kräva en borgensavgift från Folkets hus.

M, KD och FP höll med Jönsson och reserverade sig mot majoritetens beslut.

Dessutom valde Jönsson att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

– Jag gör det eftersom Folkets hus är något helt annat nu än då, när kommunen först gick i borgen, säger Pär Jönsson.

När Folkets hus byggdes var kommunen i behov av samlingslokaler, vilket kunde motivera ett borgensåtagande då, anser Jönsson.

– Nu är det i stället ett nöjesbolag och fastighetsbolag, säger han.

Hans huvudargument är att kommunen ger borgen till ett kommersiellt bolag som konkurrerar med andra på den fria marknaden. Det blir då ett slags gynnande av enskild, tycker Jönsson, särskilt då kommunen inte heller begär någon borgensavgift från föreningen.

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) säger att kommunen inte kan dra sig ur borgensåtagandet.

– Det går inte, enligt våra jurister. Vi kan inte ensidigt säga att vi drar oss ur, säger hon.

Hon håller med om att Folkets hus/OSD i dag är mer kommersiellt orienterat än för 30 år sedan.

– Absolut, och vi gör det här för att komma ur läget med en generell och evinnerlig borgen.

Att ta ut en avgift då?

– Det är inget som har diskuterats. Diskussionen med banken och Folkets hus gällde en förändring från generell till tidsbegränsad borgen.

Varför togs inte frågan om avgift upp samtidigt?

– Därför att vi var så fokuserade på att få bort den generella borgen.

1993 tog Östersunds kommun beslutet att ändra borgen, från den mer strikta proprie till en generell. Och nu ändrar man alltså tillbaka igen. AnnSofie Andersson vet inte varför beslutet togs 1993.

– Det var ju en borgerlig majoritet då i Östersunds kommun. Jag vet inte vad som är historiken.

Pär Jönsson motsatte sig beslutet 1993. Han ville ha en specifik borgen, i stället för en generell.

För några dagar sedan skickade Östersunds kommun sitt svar till förvaltningsrätten, på Pär Jönssons överklagande.

I svaret – som är undertecknat av AnnSofie Andersson och biträdande kommundirektör Bert-Olof Åkerström – står att "kommunen kan inte utan en juridisk prövning ensidigt återkalla sitt beslut att ingå ett borgensåtagande".

Det står också att kommunen gick i borgen med kravet på att Folkets hus skulle tillgodose behovet av samlingslokaler.

När det gäller bristen på borgensavgift hänvisar kommunen till att beslutet att ingå borgen togs före EU-medlemskapet, då lagen ändrades. Detta åtagande kan därför anses som ett "befintligt stöd".

Man skriver också att om nuvarande beslutet upphävs – och den tidigare borgen fortsätter gälla – kommer det att ge större ekonomiska risker för skattebetalarna.

Nu ska förvaltningsrätten ta sitt beslut i frågan.