Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pensionärernas viktigaste val

Annons

Många har åsikter om pensioner men få har insikter i pensionssystemet. När politiker försvarar sig och säger att skatten för pensionärer har sänkts hela fem gånger eller att pensionerna minsann har gått med plus de senaste åren, ska man som väljare och pensionär vara på sin vakt.

Från 2009 har pensionärerna fått skattelättnader i form av förhöjda grundavdrag. Detta har skett vid fem tillfällen men den intressanta frågan är inte antalet gånger utan med hur mycket skatten har sänkts. Totalt uppgår skattelättnaderna för pensionärer till cirka 16 miljarder, vilket ska jämföras med löntagarnas jobbskatteavdrag på drygt 100 miljarder.

I dag betalar en pensionär med 12 000 kronor i månaden nästan 300 kr mer i skatt varje månad än en löntagare med samma inkomst. Sedan 2006 beräknas en genomsnittspensionär ha betalat 52 000 kronor mer i skatt än en löntagare med samma inkomst. Kostnaderna för att slopa denna skattediskriminering uppgår till cirka 10 miljarder kronor. Ett alldeles för högt belopp för att en utjämning kan ske nu, säger politikerna. Men bara det senaste jobbskatteavdraget som infördes vid årsskiftet kostade 12 miljarder, vilket ansågs oproblematiskt.

Sverige är det enda EU-land där politikerna anser att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare med motsvarande inkomst. Men svenska folket är av en annan mening. I en färsk Sifo-undersökning anser 95 procent att pensionärsskatten är orättvis.

De senaste fem åren har också den ökända bromsen slagit till tre gånger och därmed ytterligare försämrat pensionärernas köpkraft som inte alls gått med plus. Sedan 2009 har lönerna ökat med 13 procent och pensionerna minskat med 3 procent. Skattelättnaderna har inte förmått kompensera bromsens härjningar men pekar desto tydligare på pensionssystemets största svaghet. Nämligen att det är underfinansierat, vilket de flesta politiker medger utan att åtgärda problemet. Detta märkliga ointresse blev också tydligt i partiledarnas Almedalstal. Pensionsfrågan berördes knappast alls i partiledarnas 40 minuter långa tal trots att pensionärerna utgör 26 procent av väljarkåren. Inte undra på att av dessa kan 4 av 10, cirka 700 000 personer, tänka sig att byta parti på grund av straffskatten på pensioner.

Finns den politiska viljan finns också möjligheter att ta bort den orättfärdiga pensionärsskatten och reformera pensionssystemet. Inom kort är det riksdagsval och ju närmare valdagen vi kommer desto hetare blir striden om väljarna. Därför är det viktigt att vara tydlig. Pensionärerna är arga och besvikna och vill inte uppleva nya svek. Det är dags att visa korten för landets 1,9 miljoner väljare över 65 år!

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel