Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Petter Bergner: Där måttet redan är rågat sörjer man inte rovdjuren

Det var en sorgens dag när den så kallade Södertörnsvargen kallblodigt mejades ned någonstans i Tyresta kommun, söder om Stockholm. Vargen hade rivit får och uppvisat ett oskyggt beteende. Det fanns även uppgifter om att hundar hade förföljts, men vad bryr det den som inte äger hund?

Lokaltidningen Mitt i hela Stockholm rapporterade om dämpad stämning under en ljusceremoni i Österhaninge (11/1), och på sin blogg fyllde den kända journalisten och tv-profilen Elisabet Höglund på med mer om det fruktansvärda (10/1). Vargen, som hade kallats Grimma, skulle nu aldrig få bilda familj och Höglund skulle aldrig få se henne ströva i sina hemtrakter. Aktivisternas engagemang hade inte hjälpt. Allt var så sorgligt.

Det fanns ingen anledning att betvivla äktheten i vargvännernas reaktion, men det finns heller ingen anledning att betvivla äktheten i den frustration som rennäringens företrädare vittnar om när rovdjur som järv och lo härjar i Jämtland och Härjedalen. I ett inslag i P4 Jämtland (15/1) har ordföranden i Jinjevaerie sameby, Marianne Persson, beskrivit problematiken ur ett renskötarperspektiv.

I en gemensam skrivelse kräver samebyarna i Jämtland, Härjedalen och Dalarna att regeringen ska vakna, så att riksdagsbeslutet om en toleransnivå på max 10 procent ska kunna efterlevas. Ropet på hjälp måste nu hörsammas. När möjligheten till förebyggande skyddsjakt nu i praktiken har försvunnit, och den länsstyrelse som känner till de lokala förhållandena har körts över, är läget låst. Regeringen måste nu agera, för det måste finns gränser för vad rennäringen ska behöva tåla.

I mars besöker Stockholmsjournalisten Elisabet Höglund för övrigt Vålådalen, för att tala på 2018 års Vargsymposium. Vi får hoppas att hon har kommit över sorgen efter Grimma och att hon kan upplysa renägarna om hur mycket de egentligen borde uppskatta rovdjuren. I stället för att skicka förtvivlade skrivelser borde man kanske hitta på gulliga namn som rovdjuren kan få.

Nej men titta, nu har Flopsy och Tipsy fällt renkalvar i dag igen. Till slut får vi väl ge upp helt. Tänk så det kan gå.