Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Petter Bergner: Skingra oklarheterna om den skyddade skogen

Hur går vi vidare för att skydda skogen, så att uppsatta miljömål kan uppfyllas? Är vi en god bit på väg, eller återstår det stora grovjobbet ännu att göra?

Därom tvista skogsbruk och miljörörelse, och skillnaderna i synsätt färgar i sin tur av sig på frågan om tvång kontra frivillighet.

Om bilden är att mycket lite skog skyddas blir det lättare att argumentera för att tvång ska utövas mot markägare. Men om uppfattningen i stället är att en fjärdedel av landets skog redan är fredad, framstår skogsbrukets ingångsvärden kanske som de enda rimliga.

I en ledare i Skogsstyrelsens tidning Skogseko belyser myndighetens generaldirektör, Herman Sundqvist, problemet med bristfällig statistik och aktörer som talar förbi varandra. Inspelet är välkommet, för om diskussionen om vägen framåt ska bli meningsfull duger det inte med övertalningsdefinitioner.

Läs även: Greenpeace ska ha skäll men glöm inte miljömålen

Men hur kan det spreta så mycket i diskussionen? Per Simonsson, som är pensionerad naturvårdare med en relativt färsk avhandling om naturvård i bagaget, reder ut frågan i en läsvärd artikel i tidskriften Biodiverse. Forskarens genomgång förtjänar att refereras tämligen utförligt, eftersom den ger en god bild av den snårighet som existerar på området.

Oenigheterna bottnar i olika begreppsanvändning, förklarar Simonsson. När skogsbrukets företrädare pratar om att 25 procent av skogen inte brukas räknar de in även områden som tidigare inte klassades som skog. När Sverige började tillämpa FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s internationella definition såg siffrorna genast bättre ut, eftersom 5 miljoner hektar "skog" i form av bland annat myrar och hällar tillkom.

På motsvarande vis reder Per Simonsson ut användningen av begreppet skyddad skog. Räknar man med skogsimpediment, men också de frivilliga avsättningarna, kan man komma upp i 25 procent, men miljörörelsen godtar inte det sättet att räkna.

På den kanten hör man ibland påståendet att endast fyra procent skog skyddas, men för att komma till den slutsatsen måste man räkna stramt. "Om man anser att bara formellt skyddad skog, på produktiv skogsmark, kan betraktas som 'skyddad skog' finns det fyra procent skyddad skog i dag", konstaterar forskaren Per Simonsson.

Med tanke på vilken framgångssaga modellen med frivilliga avsättningar har blivit kan det tyckas njuggt att bortse från åtgärder som sker på frivillig väg, men vill man räkna som miljöorganisationerna gör så kan man. Frågan är bara vad som är rimligt.

När Skogsstyrelsens generaldirektör nu signalerar att han för egen del gärna skulle se att myndigheten får i uppdrag att ta fram "årlig, officiell och brett accepterad statistik över hur stora arealer i Sverige som är formellt skyddade eller på andra sätt undantagna från skogsbruk", bör regeringen nappa.

Låt Skogsstyrelsen reda ut läget så att diskussionen kan nyanseras.